Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Stor kommun i hemtjänstskifte

Linköping bryter ny mark bland större kommuner genom att skrota sitt valfrihetssystem, LOV, inom hemtjänsten. Övergången till en ny upphandlingsmodell kan vara en del av en begynnande trend inom kommunsektorn.

| 2020-08-14
Linköpings kommuns äldrenämnd ordförande Liselotte Fager.

 

2023 planerar Linköpings kommun, Sveriges femte största med 163 000 invånare, att gå i mål med nya avtal där en avgränsad del av hemtjänsten ska upphandlas enligt LOU.

Botkyrka och Värmdö är exempel på andra kommuner som valt ”LOU-spåret” och som befinner sig i en process att omorganisera sin hemtjänst i den riktningen.

Även I Umeå var det mycket nära ett skifte från nuvarande LOV-modell inom hemtjänsten till att upphandla enligt LOU, men den socialdemokratiska kommunledningen förlorade en jämn omröstning.

Blåa partier som föredrar LOV, röda som förordar hemtjänst i egen regi eller möjligen en avgränsning med LOU; de traditionella, politiska skiljelinjerna har inte märkts så mycket i Linköping, där det borgerliga styret drivit på för förändringen.

-När förutsättningarna för hemtjänsten förändras, vilket vi sett under senare år, måste även systemet förändras. Vi har haft ett antal brister med nuvarande systemet gällande insatser och utförandet, framför allt kvalitén i hälso- och sjukvårdsdelen, säger Liselotte Fager, kristdemokrat och ordförande i Linköpings kommuns äldrenämnd.

-Den nya modellen ska ge helt andra möjligheter för att sammanföra hemtjänst och hemsjukvård. Det menar vi är möjligt och samtidigt ge större valmöjligheter för Linköpingsborna. I det LOV-system som gällt har inte alla Linköpingsbor kunnat välja utförare och det ska vi ändra på med en ny modell.

I kommunens beslutsunderlag anges att handläggningen kring ansökningar enligt LOV krävt mycket resurser, men ett ännu större problem har varit arbetet med uppföljning och kontroller för att säkerställa kvalitén i verksamheten.

Samtidigt har det varit en valfrihet som haltat en del med reella möjligheter att välja bland nuvarande sex alternativ (fem privata utförare samt kommunal hemtjänst) främst i centrala Linköping.

 -Den översyn som genomförts kring framtidens hemtjänst har funnit att en ny modell måste bygga på att säkra vård och omsorg genom att på ett bättre sätt ge utförare ett fullt ansvar för rehabilitering, hemtjänstinsatser samt hälso- och sjukvårdsinsatser, säger Liselotte Fager om kommunens analys.

-Samma resurser måste räcka för att betydligt fler personer ska ges vård och omsorg i hemmet så vi måste hitta resurseffektiva lösningar och skapa förutsättningar för digitalisering, att kunna jobba förebyggande mot både fysisk och psykisk ohälsa samt ha demensarbetslag i hela kommunen.

De nya hemtjänstavtal som kommer att upphandlas ska ge vård- och omsorgsföretagen ett betydligt bredare ansvar som även kan omfatta drift av servicehus och trygghetsboende.

En särskild arbetsgrupp ska nu jobba vidare under hösten med att forma den nya organisationen med exakt indelning i geografiska områden och att bestämma andelen hemtjänst som ska vara kvar i kommunal drift genom dess utförarorganisation, Leanlink.

Tidsplaneringen bygger på att ha förfrågningsunderlag klara i slutet av året och ingå nya avtal från 2023.

Linköping var tidigt ute med att starta LOV redan 2008. I kommunsektorn som helhet skedde en snabb tillväxt av antalet kommuner med LOV inom hemtjänsten fram till 2014 med en nivå på 150-160 kommuner som sedan dess varit konstant.

En utveckling som varit märkbar är att kommuner som är nöjda med sina LOV-system vidgar det till att omfatta fler tjänster – exempelvis använder sig 22 kommuner numera av LOV inom särskilda boenden.

Men kommuner upplever även problem med valfrihetsmodeller som skiftar till karaktären beroende på en kommuns förutsättningar.

-En trend vi kan se är att kommuner upplever problem med sina LOV-system om man antingen har för få eller för många utförare. Främst glesbygdskommuner som prövat LOV anger problem att locka företag att bli en del av det valfrihetssystem som man vill bygga upp och av det skälet tvingas man avsluta det hela, säger Karin Peedu, upphandlingsstrateg på SKR.

-Till skillnad från LOU, där det görs en begränsning av antalet utförare för hemtjänst, bygger LOV på fullständig valfrihet –  det går inte att begränsa antalet utförare bland de som uppfyller kraven. Vissa kommuner med många utförare har upplevt det som oerhört resurskrävande att försöka följa upp alla företag och att det kan medföra problem – exempelvis Södertälje där kriminalitet kunde kopplas till vissa utförare.

Karin Peedu tillägger att planeringen av den egna, kommunala hemtjänsten kan vara en svårighet vid en övergång till LOV med risk för höga kostnader eftersom minskningen av den kommunala organisationen, i takt med att privata utförare tillkommer, släpar efter.

-Det kan även gälla när man väljer upphandling enligt LOU och där kan man notera nu att exempelvis Botkyrka väljer en successiv ökning av LOU-upphandlad hemtjänst.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling HemtjänstLinköpings kommunLOV

Fredrik Mårtensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud