Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Inte nöjda med förvaltningsdomstolarna

Förtroendet för svenska domstolar är inte genomgående på topp. Särskilt kritiska är de advokater som processar i skattemål vid förvaltningsdomstolarna.

| 2018-05-14

En klar majoritet av de advokater som processar i skattemål, 61 procent, anser att förvaltningsdomstolarna är partiska. Endast 12 procent menar att de är opartiska. Det framgår av en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av insamlingsstiftelsen Rättvis skatteprocess.

Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess, anser att resultatet är allvarligt och ett tydligt underbetyg för förvaltningsdomstolarna:

– I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central. Man måste kunna lita domstolarnas objektivitet.

Skatteadvokaterna anser att bevisprövningarna i förvaltningsdomstol för det mesta inte får ett rimligt utfall. Dessutom tenderar ärenden att dra ut på tiden samtidigt som domar och beslut inte motiveras i tillräcklig utsträckning.

Luttrade advokater anser att det inte går att vinna skattemål i första instans. Åsikten är att domstolarna i det närmaste alltid dömer till statens förmån och att det inte saknas ”politiska” domar.

– Om advokaterna har rätt missar förvaltningsdomstolarna ett av sina mest grundläggande uppdrag enligt svensk grundlag: att iaktta opartiskhet.

Undersökningens 335 nätintervjuer ger vid handen att av de advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, upplever endast sju procent domstolen som partisk.

– Samtidigt som förvaltningsdomstolarna får mycket hård kritik har de allmänna domstolarna ett starkt förtroende, noterar Carl Göransson.

Läs mer: JuridikLagstiftningSamhälle

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Inte nöjda med förvaltningsdomstolarna"

  1. Renate skriver:
    2018-05-14 kl. 21:39

    På vilket sätt är skattemål relevanta att titta på i upphandlingssammanhang?

    Journalisten verkar även ha tolkat statistiken felaktigt:

    ”Undersökningens 335 nätintervjuer ger vid handen att av de advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, upplever endast sju procent domstolen som partisk.”

    Vad jag kan utläsa avser den siffran (7%) övriga mål i förvaltningsdomstolarna. Att siffran ser ut att ligga på motsvarande nivå för allmänna domstolar kan förvisso vara intressant för den som är nyfiken, men att utelämna siffran för övriga mål än skattemål i förvaltningsdomstolarna leder närmast tankarna till ett försök till vilseledande från journalistens sida. För övriga mål i förvaltningsdomstolarna anser 74 % av advokaterna att domstolen är opartisk.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2018-05-14 kl. 22:25

      Man skiljer i undersökningen på förvaltningsdomstol, allmän domstol och specialdomstol. Av artikeln följer att av advokater som processar i ”annan domstol” (än förvaltningsdomstol) och då främst i allmän domstol (alltså inte specialdomstol) så uppfattar endast 7 % av dessa advokater domstolen som partisk. Dessa 7 % har således inget att göra med ”övriga mål” i förvaltningsdomstol som du påstår.

      Vidare är det förvisso vara så att undersökningen inte har direkt relevans för oss upphandlare men om man tänker efter så kan man ganska snart konstatera följande:
      1) Förvaltningsdomstolarna prövar ”tvister” mellan enskilda och det allmänna, ena parten utgörs alltså alltid av ett offentligt organ.
      2) Av de advokater som brukar processa i skattemål så upplever en klar majoritet (61 %) att förvaltningsrättens domare är partiska.
      3) Förvaltningsrätten dömer även i överprövningsmål avseende upphandling.
      4) Med beaktande av 1-3 finns det skäl att ifrågasätta opartiskheten hos förvaltningsrättsdomare även i upphandlingsmål.
      5) Artikeln har således viss relevans för oss upphandlare.

    2. Per Eriksson skriver:
      2018-05-15 kl. 07:27

      Hej Renate,

      Är väl medveten om att enkäten inte fokuserar på upphandlingsmål. Mot bakgrund av den skarpa kritik som framförs, och vikten av opartiskhet inom rättsväsendet, är min bedömning ändå att denna nyhetstext inte är ointressant för Inköpsrådets målgrupp.

      Jag har inget intresse av att vilseleda, men inser att det i korta texter kan vara svårt att fånga in alla aspekter. Därför är jag noga med att, där så är möjligt, länka till bakgrundsmaterial såsom rapporter, utredningar och domar.

      //Per på Inköpsrådet

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ansvarig kategoristyrning till Koncernstab inköp och ekonomistyrning i Malmö

  • Upphandlings-och avtalsjurist inom it och digitalisering till Stockholms stad
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026