Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Högsta instans dömer ut golvpris

Campus Roslagen och Roslagsbostäder förkastade anbud som låg under ett visst golvpris. Fast ett sådant obligatoriskt krav strider enligt en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen mot upphandlingslagstiftningen.

| 2018-06-26

I kampen mot oskäligt låga måleripriser använde Campus Roslagen och Roslagsbostäder golvpris. Av upphandlingsdokumenten framgick att anbud som låg under 350 kronor per timme automatiskt skulle förkastas.

Efter att ha blivit utesluten på denna grund ansökte Thelandersson Bygg och Måleri om överprövning. Förvaltningsrätten ansåg att det var fråga om ett tillåtet golvpris och även kammarrätten stämde in i den bedömningen.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är detta obligatoriska krav dock inte förenligt med upphandlingslagstiftningen. Anledningen är att en leverantör hindras från att dra nytta av stordriftsfördelar eller pressa sina marginaler för att kunna ta sig in på en viss marknad med priset som vapen.

I domen konstateras att ett obligatoriskt krav som grundas på ett golvpris förhindrar leverantören från att konkurrera med pris eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts. Ett sådant förfarande kan leda till att leverantörer behandlas olika.

Ett golvpris innebär också att upphandlande myndighet saknar möjlighet att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra. Myndigheten kan inte heller bedöma om ett anbud med ett lågt pris är seriöst menat. Det är därför i princip inte förenligt med likabehandlingsprincipen att ange ett golvpris.

Ett förfarande med automatisk uteslutning strider även mot bestämmelsen om förfarandet för att utvärdera vad som uppfattas vara onormalt låga anbud. Det saknar betydelse att kravet tydligt framgått av förfrågningsunderlaget.

Upphandlingen ska göras om eftersom felet är hänförligt till dess konkurrensuppsökande skede.

Läs mer: KonkurrensSamhällsbyggnadÖverprövning

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

5 kommentarer på "Högsta instans dömer ut golvpris"

  1. Julianna Olofsson skriver:
    2018-06-29 kl. 13:15

    Det var på tiden! Även om det redan tidigare har klarlagts på EU nivå. Själv har jag aldrig förstått mig på användandet av golvpriser av just de anledningar som framgår av domen.

    Svara
    1. Viktor skriver:
      2018-07-05 kl. 13:58

      Det är enormt tidskrävande att begära in förklaring och analysera dessa, med avseende på onormalt lågt (även om jag inser att det är ett argument som inte flyger).

      Det finns många sätt för leverantören att få marginaler (som inte är att utnyttja ”stordriftsfördelar”). Mitt standardexempel är upphandling av hantverkstjänster, där vi fick en känsla av upphandlad entreprenör inte skickade sina bästa entreprenörer, debiterar för 11 h för ett arbete som borde ta 3 osv. Det kommer alltid finnas t.ex. en skolsekreterare som betalar den fakturan en fredageftermiddag (hur mkt man än önskar att verkligheten ser annorlunda ut), varför det finns ett incitament för L att agera opportunistiskt. Om entreprenören inte uppfyller sina åtaganden hjälper det sällan om avtalet innehåller sanktioner: Det är ingen som är intresserad av att diskutera vite, eller ta en domstolsprocess med oklar utgång: Man vill lösa ett akut problem, och bli av med misskötsam leverantör så fort som möjligt (vilket är svårt om det inte är ett flagrant avtalsbrott). Sedan kan man sitta där med en fulländad kravspecifikation och/eller avtal. Det Jon och Richard förespråkar om att ”rida” på civilrätten, är mest en teoretisk tankemodell. Verkligheten är som bekant sjukare än den sjukaste lagstiftarfantasi, sedan kan man sitta på sin kammare och hävda att LOU kräver att sanktioner tillämpas, eller att ens uttänkta teorier säger en viss sak. Man ska komma ihåg att skriftligt avtal bara utgör en liten del av en avtalsrelation, men så är det inte i LOU:s föreställningsvärd.

  2. Mats Andersson skriver:
    2018-07-02 kl. 01:26

    Det är ett fruktansvärt krav. 350 kr i timmen * 180 = 63 000 kronor i månaden
    Det anser Roslagsbostäder är för lågt. Självklart är priserna högre, så är det mera att dela på. Å andra sidan , så vet alla att alla bolag använder billig arbetskraft från Polen och Baltikum men 63 000 brutto är ju högt skulle jag vilja säga.

    Svara
    1. Micke skriver:
      2018-07-12 kl. 08:10

      350 kr i timmen är inte bruttolön, det är vad leverantören får betalt per timme. För den summan ska för utom bruttolön till den anställde även alla sociala avgifter betalas. Till det kommer också kostnader för utrustning, kanske även bil och bränsle beroende på hur avtalet ser ut. Sedan finns det en overheadkostnad i ett företag och på toppen av detta vill företaget antagligen göra en liten vinst också.

      Jag tror att av de 350 kr blir det kvar någonstans mellan 200 och 250 kr i bruttolön/timme. Sedan innehåller en månad 168 arbetstimmar om man arbetar 40 timmar/vecka. 225 x 168 = 37 800 kr/månad.

  3. Mattias skriver:
    2018-07-05 kl. 07:52

    ”Men ett obligatoriskt krav som grundas på ett golvpris förhindrar leverantören från att konkurrera med pris.” Borde inte detta även gälla när UM sätter fast pris i upphandlingen och låter anbudsgivarna konkurrera om andra faktorer? Tycker det är en väldigt konstig dom.

    Svara

Lämna ett svar till Julianna Olofsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud