Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

AI – i offentlig upphandlings tjänst

ExpertkommentarFör första gången sedan år 2000 kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. Magnus Josephson svarar på frågan vilken nytta AI kan gör inom offentlig upphandling.

| 2020-09-27
Magnus Josephson, en av Inköpsrådets experter.

Fråga: Vilken nytta kan AI skapa inom offentlig upphandling för offentlig sektor och dess leverantörer?

Svar: För första gången på 20 år kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. 

Vilket var det första? Jo – att internet började användas för att sprida information om pågående offentliga upphandlingar. Detta började ganska exakt år 2000.

Innan dess kom Official Journal ut i form av en papperskatalog – dagligen – och kunde vara på 150-200 sidor. Tänk att kunna få upphandlingsannonserna på mejl i stället!

Några år senare kunde man även få tillgång till all dokumentation genom att logga in i olika upphandlingssystem som Tendsign och andra och ladda ner förfrågningsunderlag och skicka anbud digitalt. Äntligen slut på att bära/skicka/buda kuvert/pärmar och kartonger med anbud!

Detta har varit den huvudsakliga teknikutvecklingen sedan dess vad gäller hur digitaliseringen och distributionen av upphandlingsinformationen sköts. 

Det har effektiviserat och kvalitetssäkrat kommunikationen mellan köpare och säljare enormt mycket — men utvecklingen har stannat av. Det är fortfarande så att när man som anbudsgivare väl laddat ner dokumenten så måste man manuellt läsa sig till vilken information som är viktig i de olika dokumenten. Det tar tid innan man blir duktig på det.

Därefter ska man sammanställa informationen, kanske göra en presentation av det viktigaste för andra på företaget. Som anbudsgivare kanske man vill se hur faktureringen ser ut hos den upphandlande verksamheten, vilka anbudsgivare som varit med tidigare, vilken budget som har funnits, vilka avtalsperioder som finns på 50 potentiella kunder med mera. 

All sådan information har fram tills nu behövts samlas in och analyserats manuellt vilket kostar mycket tid och pengar.

Det är här AI kan skapa stor nytta. De moment som jag beskriver ovan kan numera AI sköta. Anbudsgivaren får en färdig rapport med all den typ av information som man vill ha för att kunna fatta ett beslut om affären är rätt att lämna anbud på.

Information som kan ta många dagar att få in och sammanställa kan numera samlas in automatiskt och presenteras som ett beslutsunderlag i til exempel pdf med ett enda klick.

Även på köparsidan kommer AI att kunna skapa stor nytta. Ett känt problemområde är ju avtalsuppföljning som många inte har resurser till att göra.

Hur vet man till exempel att faktureringen stämmer med de avtalade priserna? Det kan AI hjälpa till med.

Hur har priserna sett ut i 20 andra upphandlingar inom det område vi ska upphandla? Det kan AI också hjälpa till med.

Den tekniskt insatte invänder nu möjligen att det jag nämner här handlar om så kallad smal AI och närmare bestämt inom tillämpningsområdena detektering, tolkning och prognostisering, alltså att extrahera information från stora mängder data och identifiera mönster, vilket jag håller med om. Men precis som med förkortningen it så får vi nog vänja oss vid att begreppet AI kan rymma många olika områden. 

Så framtiden är här nu! Vilket blir ert första AI-steg? 

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "AI – i offentlig upphandlings tjänst"

  1. Miaman skriver:
    2020-09-28 kl. 13:57

    Faktum är att det gick att publicera elektroniska förfrågningsunderlag och ta in (delvis) elektroniska anbud (för artikelspecifikationer var man fortfarande hänvisad till excel) redan 2000. Systemet som fanns på marknaden då hette Medinsite och var föregångaren till Upphandling.com, numera Vismas TendSign.

    Svara
  2. Magnus Josephson skriver:
    2020-09-28 kl. 14:13

    Se där, tack för informationen. Det blev ju naturligen så att det var först när tillräckligt många inom offentlig sektor börjat annonsera sina upphandlingar digitalt som det kunde växa fram en tjänst till leverantörerna att prenumerera på sådan information digitalt, per mail. Dessa tjänster började komma ganska exakt år 2000. Vänligen, Magnus Josephson

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Senior upphandlare inom entreprenad – Telge Inköp

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.
Varför är det viktigt med CPV-koder?Varför är det viktigt med CPV-koder?
Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckviddProportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandlingKoncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rättenTilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Senior upphandlare : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Fantastiskt bra artikel, Sara Fogelberg. Tack. När nu förvaltningsrätten äntligen sätter ned foten gällande förklaringar till alltför låga anbud, är…
Roland Sjögren : Utgånget anbud kunde återuppväckas
Intressant artikel, men jag tycker att den riskerar att skapa en bild av att det finns en särskild reglering kring…
David Sundgren : Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
Ja, UHM behöver inte motivera de tekniska specifikationerna men jag ser en potentiell utveckling där leverantörerna under anbudstiden ställer frågor…
Jakob Waldersten : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Vad är det för larvigt påhopp, både på textförfattaren och sedan på Inköpsrådet? Bara för att du inte behärskar skrivtekniker…
Sara Fogelberg : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Hej Upphandlare! Synd att fler delar denna uppfattning. Papperstigrar finns för många av. Får hoppas på fler verktyg eller en…
Sara Fogelberg : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Hej Jurist! Kul att du läser och kommenterar - och engagerar! Jag är i högsta grad icke-AI-genererad, även om jag…
Jurist : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Det är så tydligt att den här texten är AI-genererad. Varför kan ingen tänka själv längre? Förekomst av begrepp som…
Björn : Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Men utlämning av allmän handling eller upphandlingshandling utgör inte myndighetsutövning trots att rättigheten framgår av svensk lag. Har jag missförstått…
Upphandlare : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Det här citatet stämmer nog rätt bra för att beskriva verkligheten (tyvärr): "Som domskälen nu kan läsas närmar sig ribban…
David Sundgren : Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Ja, överskottsinformation i ett anbud ska väl aldrig kunna fälla anbudet om det inte är fråga om några särskilt speciella…

Senaste inläggen

  • Varför är det viktigt med CPV-koder?
  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
  • Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas
  • Utgånget anbud kunde återuppväckas
  • Bristande dokumentation vid intervjubaserad utvärdering
  • Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
  • Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026