Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

AI – i offentlig upphandlings tjänst

ExpertkommentarFör första gången sedan år 2000 kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. Magnus Josephson svarar på frågan vilken nytta AI kan gör inom offentlig upphandling.

| 2020-09-27
Magnus Josephson, en av Inköpsrådets experter.

Fråga: Vilken nytta kan AI skapa inom offentlig upphandling för offentlig sektor och dess leverantörer?

Svar: För första gången på 20 år kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. 

Vilket var det första? Jo – att internet började användas för att sprida information om pågående offentliga upphandlingar. Detta började ganska exakt år 2000.

Innan dess kom Official Journal ut i form av en papperskatalog – dagligen – och kunde vara på 150-200 sidor. Tänk att kunna få upphandlingsannonserna på mejl i stället!

Några år senare kunde man även få tillgång till all dokumentation genom att logga in i olika upphandlingssystem som Tendsign och andra och ladda ner förfrågningsunderlag och skicka anbud digitalt. Äntligen slut på att bära/skicka/buda kuvert/pärmar och kartonger med anbud!

Detta har varit den huvudsakliga teknikutvecklingen sedan dess vad gäller hur digitaliseringen och distributionen av upphandlingsinformationen sköts. 

Det har effektiviserat och kvalitetssäkrat kommunikationen mellan köpare och säljare enormt mycket — men utvecklingen har stannat av. Det är fortfarande så att när man som anbudsgivare väl laddat ner dokumenten så måste man manuellt läsa sig till vilken information som är viktig i de olika dokumenten. Det tar tid innan man blir duktig på det.

Därefter ska man sammanställa informationen, kanske göra en presentation av det viktigaste för andra på företaget. Som anbudsgivare kanske man vill se hur faktureringen ser ut hos den upphandlande verksamheten, vilka anbudsgivare som varit med tidigare, vilken budget som har funnits, vilka avtalsperioder som finns på 50 potentiella kunder med mera. 

All sådan information har fram tills nu behövts samlas in och analyserats manuellt vilket kostar mycket tid och pengar.

Det är här AI kan skapa stor nytta. De moment som jag beskriver ovan kan numera AI sköta. Anbudsgivaren får en färdig rapport med all den typ av information som man vill ha för att kunna fatta ett beslut om affären är rätt att lämna anbud på.

Information som kan ta många dagar att få in och sammanställa kan numera samlas in automatiskt och presenteras som ett beslutsunderlag i til exempel pdf med ett enda klick.

Även på köparsidan kommer AI att kunna skapa stor nytta. Ett känt problemområde är ju avtalsuppföljning som många inte har resurser till att göra.

Hur vet man till exempel att faktureringen stämmer med de avtalade priserna? Det kan AI hjälpa till med.

Hur har priserna sett ut i 20 andra upphandlingar inom det område vi ska upphandla? Det kan AI också hjälpa till med.

Den tekniskt insatte invänder nu möjligen att det jag nämner här handlar om så kallad smal AI och närmare bestämt inom tillämpningsområdena detektering, tolkning och prognostisering, alltså att extrahera information från stora mängder data och identifiera mönster, vilket jag håller med om. Men precis som med förkortningen it så får vi nog vänja oss vid att begreppet AI kan rymma många olika områden. 

Så framtiden är här nu! Vilket blir ert första AI-steg? 

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "AI – i offentlig upphandlings tjänst"

  1. Miaman skriver:
    2020-09-28 kl. 13:57

    Faktum är att det gick att publicera elektroniska förfrågningsunderlag och ta in (delvis) elektroniska anbud (för artikelspecifikationer var man fortfarande hänvisad till excel) redan 2000. Systemet som fanns på marknaden då hette Medinsite och var föregångaren till Upphandling.com, numera Vismas TendSign.

    Svara
  2. Magnus Josephson skriver:
    2020-09-28 kl. 14:13

    Se där, tack för informationen. Det blev ju naturligen så att det var först när tillräckligt många inom offentlig sektor börjat annonsera sina upphandlingar digitalt som det kunde växa fram en tjänst till leverantörerna att prenumerera på sådan information digitalt, per mail. Dessa tjänster började komma ganska exakt år 2000. Vänligen, Magnus Josephson

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.
Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipenValfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vikten av en gedigen förstudieVikten av en gedigen förstudie
Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tidAvvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
Varför är det viktigt med CPV-koder?Varför är det viktigt med CPV-koder?
Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckviddProportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vad tror ni om en modell där UHM inför varje avrop anger och viktar vilka av de fem i upphandlingen…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, Jon. Adda tillämpar särskild fördelningsnyckel på ganska olika sätt beroende på ramavtal, och svaret blir därför…
Jon : Varför är det viktigt med CPV-koder?
Intressant artikel. Även direktupphandlingsgränsen är ju avsevärt högre avseende de tjänster som omfattas av Bilaga 2 till LOU (dvs. ca…
Jon : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Hej! Intressant dom. Adda inköpscentral brukar ofta använda särskild fördelningsnyckel i sina ramavtal. Hur förhåller sig den här domen till…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för kommentaren, Björn. Jag håller med om att den här typen av ”flexibla” fördelningsnycklar är förvånansvärt vanliga. Därför tycker…
Björn : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Just denna brist med godtyckliga "flexibla" fördelningsnycklar är väldigt vanligt. Det är nästintill omöjligt att förklara för beslutsfattarna i förvaltningsdomstolar…
Erik : Offentlig-privat samverkan åter i ropet
@Torsten Bra fråga. Jag gissar och tror att vissa politiker är mer eller mindre öppna för lobbying i frågan. Det…
Mansplainer : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
För egen del hade jag i likhet med Västra götalandsregionens upphandlare och medicintekniker samt domstolarna tagit Lindes förklaring för goda…
Torsten : Offentlig-privat samverkan åter i ropet
Erfarenheten från både Nya Karolinska och Arlandabanan är att det blir väldigt dyrt för brukarna i slutändan. I Sverige finns…
Marcus : Offentlig-privat samverkan åter i ropet
Sedan är det en fråga huruvida OPS påverkar vår Totalförsvarsförmåga då OPS innebär en minskad statlig rådighet och en aktör…

Senaste inläggen

  • Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
  • Vikten av en gedigen förstudie
  • Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
  • Varför är det viktigt med CPV-koder?
  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
  • Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas
  • Utgånget anbud kunde återuppväckas
  • Bristande dokumentation vid intervjubaserad utvärdering

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Avtalsuppföljning med AI | 19 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026