Golvpris prövas i högsta instans

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Timpriser understigande 350 kronor förkastades automatiskt i en måleriupphandling. Nu ska högsta instans avgöra om golvprismodellen är rätt eller om anbudsgivarna borde ha getts möjlighet att förklara sin prissättning.

Är det förenligt med upphandlingslagstiftningen att ange som förutsättning att anbud med ett timarvode under en viss nivå inte kommer att antas? Den frågan ska Högsta förvaltningsdomstolen nu besvara sedan prövningstillstånd beviljats.

I en upphandling av måleritjänster gick Campus Roslagen och Roslagsbostäder till kamp mot oskäligt låga priser. Anbud som gick under det golvpris per timme, 350 kronor för en målare, som angavs i upphandlingsunderlaget resulterade i att det automatiskt förkastades.

Thelandersson Bygg och Måleri tycker att den modellen är förkastlig.

Om upphandlade myndighet ser att ett pris som onormalt borde receptet, enligt företaget, vara att ge anbudsgivaren möjlighet att förklara sig. Måleriet noterar att EU-domstolen, i flera avgöranden, betonat att absoluta gränser för onormalt låga anbud inte är tillåtna.

Campus Roslagen och Roslagsbostäder ser inga hinder i upphandlingslagstiftningen eller unionsrätten mot att kräva att anbudsgivare ska offerera skäliga priser. Man konstaterar att det är tillåtet, och också förhållandevis vanligt, att ange golvpriser i offentliga upphandlingar.

Det betonas att lägsta skäliga pris som anbudsgivare kan offerera i upphandlingen bygger på affärsmässiga överväganden. Via förfrågningsunderlaget har detta dessutom tydligt kommunicerats till potentiella anbudsgivare.

Förstahandsönskemålet från Thelandersson Bygg och Måleri var att upphandlingen skulle rättas och i andra hand göras om. Varken förvaltningsrätt eller kammarrätt har ansett att det är nödvändigt.

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *