Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Välkommen standard för hållbara inköp

Den första standarden för hållbar upphandling är här. ISO 20400 spänner över hela processen för såväl offentliga som privata inköp och har bred internationell uppbackning.

| 2017-06-01

I april lanserade internationella standardiseringsorganisationen ISO en ny internationell standard för hållbar upphandling och inköp. Nu släpper SIS, Swedish Standards Institute, den svenska versionen.

– Målet med standarden är att hjälpa både offentliga upphandlare och företag, stora som små, att på ett systematiskt sätt integrera hållbarhet i inköpsprocessen, förklarar Björn Nilsson, projektledare vid SIS.

I Sverige kommer standarden formellt att heta SS-ISO 20400. Björn Nilsson berättar att det 60-sidiga dokumentet är vägledande. Detta till skillnad från kravstandarder med certifieringsmöjlighet:

ISO 20400 tar avstamp i ISO 26000, den befintliga standard för socialt ansvarstagande som kom år 2010. Respekt för mänskliga rättigheter, tillgänglighet och socialt ansvarstagande har varit ledord vid framtagandet av standarden.

– Standarden spänner över hela inköpsprocessen, från behov och fram till att tjänsten upphör eller varans livslängd är över, betonar Björn Nilsson som ser ett stort värde i att ha en standard att luta sig mot i praktiskt arbete och i förfrågningsunderlag.

Som alla internationella standarder bygger ISO 20400 på gedigen insats av många. Mia Ahlgren, sakkunnig vid Funktionsrätt Sverige, har under de tre gångna åren deltagit i den svenska kommittén SIS/TK 478.

– Även om jag kanske tillhör dem som aldrig blir riktigt nöjd tycker jag att vi här har lyckats ena många intressenter och fått till ett mycket bra resultat, säger hon.

Utöver Frankrike och Sverige har länder som Nederländerna, Storbritannien, Brasilien och Australien visat särskilt stort engagemang. Organisationer, myndigheter och företag från länder i alla världsdelar har arbetat tätt tillsammans.

– Från Australien var ett nätverk för kvinnliga upphandlare uppfriskande aktiva, berättar Mia Ahlgren.

Fanns det några svårigheter i arbetet?

– En del länder ville inledningsvis ha in hänvisningar till nationella lagar, men eftersom standarden ska stå fri kom vi snabbt överens om att skippa sådana kopplingar.

En internationell standard som denna är levande materia.

– En första avstämning sker om tre år och då beslutas om den ska arbetas om eller fortsätta tjäna i dagens skick, summerar Björn Nilsson.

Mia Ahlgren gläds också över att denna standard är mer tillgänglig än många andra digitala dokument. Samtliga figurer beskrivs i text, vilket exempelvis gagnar dem som lyssnar på materialet med hjälp av en skärmläsare.

Läs mer: HållbarhetSamhälleUpphandlingsstöd

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlare till stadskontoret i Malmö stad

Två entreprenadupphandlare till Danderyds kommun

Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikravNytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipenValfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vikten av en gedigen förstudieVikten av en gedigen förstudie
Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tidAvvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
Varför är det viktigt med CPV-koder?Varför är det viktigt med CPV-koder?
Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Det finns många saker att säga om denna dom om man även läser FR-domen och om man läste parternas inlagor…
Senior upphandlare : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tråkigt att kammarrätten kommer till denna slutsats. Förvaltningsrätten hade ett bättre domslut. Synd att det inte kommer upp till HFD.…
Björn : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Slående likt det nyligen beskrivna målet i Kammarrätten i Sundsvall (i en annan artikel på Inköpsrådet), men med helt olika…
Peter Wahlbäck : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Tack för en bra analys! Det intressanta är att Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 705–708-26), som jag nyligen skrev om…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, David. Modellen du beskriver är en intressant medelväg, men jag har svårt att se att den…
David Sundgren : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vad tror ni om en modell där UHM inför varje avrop anger och viktar vilka av de fem i upphandlingen…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, Jon. Adda tillämpar särskild fördelningsnyckel på ganska olika sätt beroende på ramavtal, och svaret blir därför…
Jon : Varför är det viktigt med CPV-koder?
Intressant artikel. Även direktupphandlingsgränsen är ju avsevärt högre avseende de tjänster som omfattas av Bilaga 2 till LOU (dvs. ca…
Jon : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Hej! Intressant dom. Adda inköpscentral brukar ofta använda särskild fördelningsnyckel i sina ramavtal. Hur förhåller sig den här domen till…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för kommentaren, Björn. Jag håller med om att den här typen av ”flexibla” fördelningsnycklar är förvånansvärt vanliga. Därför tycker…

Senaste inläggen

  • Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
  • Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
  • Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
  • Vikten av en gedigen förstudie
  • Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
  • Varför är det viktigt med CPV-koder?
  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
  • Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Avtalsuppföljning med AI | 19 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026