Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Muta eller inte muta – det är frågan

ExpertkommentarEn förmån behöver faktiskt inte ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den, skriver Magnus Nilsson och diskuterar en affärsetisk fråga.

| 2020-10-11
Magnus Nilsson är en av Inköpsrådets experter.

Jag får ibland frågan om vad en anställd kan ta emot för typ av förmåner från en leverantör utan att den ska betraktas som otillbörlig. (Jag kommer strax tillbaka till vad som kan vara att se som en förmån.) Finns det till exempel någon fastställd beloppsgräns som styr om en förmån är tillåten eller inte?

Svaret är nej, någon sådan absolut beloppsgräns finns inte. Bedömningen huruvida det är tillåtet att ta emot, eller ge, en förmån skiljer sig beroende på tillfälle och vem som är mottagare.

Värt att notera är att särskilt strikta regler bland annat gäller i samband med genomförande av en offentlig upphandling då inga förmåner alls bör ges eller tas emot.

Det är inte bara upphandlaren som ska iaktta extra stor försiktighet utan det gäller alla personer som fattar beslut i upphandlingen eller som på något sätt kan påverka genomförandet av upphandlingen.  

I situationer som inte har koppling till en upphandling eller myndighetsutövning är bestämmelserna inte fullt så strikta men även då ska det råda försiktighet vad gäller att ta emot och ge olika förmåner. I dessa fall är en förmån otillåten om den påverkar eller riskerar att påverka mottagarens beslut eller det sätt som mottagaren utför sina arbetsuppgifter på.

Vad är då att betrakta som en förmån? Många offentliga aktörer har interna bestämmelser och riktlinjer (det kan till exempel finnas i en uppförandekod) som ska tydliggöra vad som är otillåtet och klargöra organisationens förhållningssätt till leverantörskontakter, men det är inte alltid de ger klarhet i mer svårbedömda situationer.

Det är förmodligen uppenbart för de flesta att det inte är okej att ta emot kontanter, en flaska whisky eller en släpvagnslast med tegel till sommarstugan.

Men hur är det till exempel i en situation där du av en leverantör erbjuds att delta gratis som åhörare vid en konferens? Eller om du ska föreläsa vid konferensen och inte får ersättning för själva framförandet, men erbjuds resa, övernattning och att ta med ett antal kollegor som åhörare?

För att undvika att göra fel tycker jag det är bra att vara så tydlig och öppen som möjligt. Ska du delta som föreläsare kanske det är bättre att du själv betalar för resor, logi och dina kollegors närvaro och sedan fakturerar för din föreläsning. Spårbarheten blir då bättre även om slutresultatet blir detsamma.

Bedömningarna av vad som är otillåtet kan ofta vara svåra att göra och många aspekter behöver beaktas. Vad är värdet på det du erbjuds eller erbjuds du förmånen ofta? Naturligtvis är det mer sannolikt att en förmån av lägre värde är tillåten än en med högre värde. Men får du den vid upprepade tillfällen ökar risken att den trots det ringa värdet per tillfälle inte är tillåten. Ges förmånen öppet och till flera personer exempelvis genom att alla på avdelningen får en inbjudan som hanteras av registraturen eller är du den enda som får den och ingen annan känner till den?

En aspekt som är viktig att tänka på är att förmånen faktiskt inte behöver ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den eller att mottagaren begär en förmån utan att få den för att det ska vara otillåtet. Själva transaktionen behöver alltså inte ha genomförts.

Min starka rekommendation är därför att om du blir erbjuden något som du upplever som tveksamt så kontakta din chef, verksjuristen eller motsvarande och berätta vad som hänt.

Personen kan naturligtvis inte genom ett godkänna göra att något otillåtet blir tillåtet. Däremot kan du få välbehövligt stöd i att fatta beslut om saken ska tas vidare och i efterhand visa på att du faktiskt inte hade för avsikt att ta emot förmånen.

Om du endast tackar nej till den som du får erbjudandet från, så kan det i efterhand bli svårt att visa att du faktiskt sagt nej och en passivitet kan ibland tolkas som ett tyst medgivande till en förmån som ännu inte hunnit överlämnas.   

Magnus Nilsson
Upphandlingskonsult, Peak Procurement

Vill du ställa frågor till Magnus Nilsson? Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Nilsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Muta eller inte muta – det är frågan"

  1. Magnus Josephson skriver:
    2020-10-15 kl. 15:52

    Institutet mot mutor sammanfattade läget på följande sätt för ca 15 år sen: ”Inom privat sektor kan man göra nästan vad som helst, men mot offentlig sektor bör man knappt ens vara trevlig…”
    Vet inte om de fortfarande har den hållningen 🙂

    Svara
  2. Nettan skriver:
    2020-10-21 kl. 14:38

    Det är inte helt enkelt det där. ”Bör” är ju inte detsamma som ”skall” och i vissa situationer kan ju något utifrån tolkas som en muta fast det inte alls är det. Jag har en bekant, vars bolag min avdelning skrivit avtal med. Han har en villa på en ö i Stockholms skärgård som vi fått låna ”gratis”, men han fick ju också låna vårt hus i Enskede om han skulle behöva. Då är det ju mer byteshandel det handlar om, som inte hade med avtalet att göra.

    Svara

Lämna ett svar till Magnus Josephson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Nilsson

Magnus Nilsson är upphandlingskonsult med mer än 20-års branscherfarenhet. Han bistår i alla delar av upphandlingsarbetet. Han genomför upphandlingar, håller utbildningar och utvecklar upphandlingsorganisationen.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026