I min förra expertkommentar redogjorde jag för olika upphandlingsrättsliga villkor och tips gällande tider vid (främst) entreprenadupphandlingar. För sådana entreprenader tillämpar de upphandlande myndigheterna allt som oftast standardavtalen AB 04 eller ABT 06.
AB 04/ABT 06 innehåller bland annat villkor som anger eller reglerar tidsfrister. Villkoren brukar i varierande omfattning bli föremål för ändringar (särregleringar) vilka i sin tur anges i beställarens administrativa föreskrifter (oftast benämnd AF-del, ett begrepp jag också använder nedan).
Det emellertid en rad aspekter som behöver beaktas när man utformar villkor om tider inför entreprenader.
Kontraktstid och entreprenadtid – använd rätt begrepp
Som jag varit inne på till och från i mina artiklar är det viktigt att hålla isär begreppen. I AB04/ABT06 används termerna kontraktstid och entreprenadtid och det är vanligt att dessa sammanblandas.
Med kontraktstid avses enligt AB04/ABT06 helt enkelt den tid för utförande av entreprenaden eller huvuddel som angetts i kontraktet eller annan kontraktshandling.
Kontraktstiden behöver allt som oftast förlängas eller – betydligt ovanligare – förkortas. Dessutom är det inte sällan som entreprenaden färdigställs och godkänns först efter kontraktstidens slut. Tiden från entreprenaden faktiska påbörjande fram till sådant godkännande benämns entreprenadtid och omfattar alltså såväl avtalsenlig justering som avtalsstridig försening.
Igångsättning och färdigställande
Tidpunkten då entreprenaden ska påbörjas hanteras inte i AB/ABT men däremot i AMA AF under AFC/D.42 Igångsättningstid. Under koden ska beställaren ange när entreprenaden får samt senast måste påbörjas. Under AFC/D.45 anges på motsvarande vis när entreprenaden eller en huvuddel ska vara färdigställd.
Om konkreta datum anges riskerar utdragna anbudsutvärderingar och eventuella överprövningar hindra påbörjande i tid. Detta kan medföra krav på tidsförlängning och extra ersättning från entreprenören (vilket i extrema fall kan utgöra otillåten ändring av kontraktet enligt 17 kap. i LOU).
Ibland anges att ”entreprenaden ska påbörjas snarast efter kontraktstecknande”. Sådan föreskrift bör man inte kombineras med ett datum för färdigställande utan i stället att ”entreprenaden ska vara färdigställd senast ”X [tidsenheter]” efter dess påbörjande”.
Det går givetvis bra att ange att ”entreprenaden får påbörjas direkt efter kontraktstecknande men ska vara igångsatt senast [datum]” där sådant datum sätts med god marginal.
Kontraktstidens längd ska vara skälig och väl tilltagen
En grundläggande utgångspunkt för en lyckad entreprenad är att kontraktstidens längd är avtalsrättsligt skälig och arbetsmiljörättsligt väl tilltagen. Det ligger dessutom i beställarens intresse att färdigställandet är förutsägbart samtidigt som entreprenören inte vill riskera förseningsvite på grund av snäv tidsram.
Skälighetsbedömningen innebär något förenklat att entreprenaden, med beaktande av övriga villkor och förutsättningar, skäligen går att färdigställa i tid. En betongkonstruktion med en torktid på X dagar förutsätter givetvis en kontraktstid som i skälig omfattning överstiger X. Samma bedömning behöver göras för samtliga ingående arbeten, inklusive etablering och besiktningar.
Oberoende av torktider och liknande behöver beräknad tidsåtgång enligt arbetsmiljöreglerna vara så pass väl tilltagen att dessa kan utföras ”i sådan takt att risk för ohälsa och olycksfall undviks” (5 a §, p. 1 i AFS 1999:3). Även planeringen och projekteringen ska ske i så god tid ”före arbetenas utförande att det är möjligt att samordna arbetena utan att arbetsmiljörisker uppstår på grund av tidsbrist vid samordningen” (se 5 b § men också 11 § i nämnda AFS).
Om den upphandlande myndigheten anger kontraktstiden, vilket den i princip alltid gör, är den också arbetsmiljörättsligt ansvarig för kontraktstidens längd enligt reglerna om BAS-P. Kontraktstiden är då också en uppgift vars ”riktighet” beställaren ansvarar för. Entreprenören ska därför kunna utgå från att kontraktstiden är tillräcklig samt uppfyller arbetsmiljöreglerna.
Ändringar av tidspåverkande villkor
Eftersom kontraktstiden har sådan väsentlig betydelse är det viktigt att tänka sig för, särskild vid ändring av standardvillkoren. Några av de vanligare villkorsändringarna som jag rekommenderar att man undviker är:
Ändring av kontraktstiden
Det är väldigt vanligt att rätten till tidsförlängning på grund av ÄTA (ibland även hinder!) inskränks så att förlängning endast medges när summan av ÄTA-arbeten överstigit tio procent.
Ändringen är ganska absurd eftersom den utgår från att värdet av ÄTA-arbeten skulle vara linjär med dess tidsåtgång. Om villkoret nu måste ändras är en mindre olämplig lösning enligt min uppfattning att i stället ange att förlängning medges först sedan tidsåtgången för ÄTA-arbeten överstiger visst antal dagar.
Gränsbeloppsregeln
I utförandeentreprenader har entreprenören enligt i AB 04 rätt att utföra likställda ÄTA-arbeten utan beställarens synpunkter om värdet understiger gränsbeloppet (halvt prisbasbelopp).
Denna regel är vanligtvis bortskriven i AF-delen vilket i praktiken innebär att entreprenören vid minsta lilla ÄTA-arbete måste stanna arbetet och samråda med beställaren. Enligt min uppfattning bör man snarare öka gränsbelopp till åtminstone ett prisbasbelopp.
Granskningstid
Både AB och ABT föreskriver olika former av skyldigheter för beställaren att granska handlingar utan onödigt dröjsmål.
I vissa fall ger föreskriver beställaren statisk granskningstid på exempelvis fem dagar – något som snarare leder till hinderanmälningar än effektiv entreprenad. Hur snabbt granskningen kan förväntas ske beror självklart på handlingarna omfattning och övriga enskilda omständigheter.
Jakob Waldersten
jakob@wkab.nu
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer