Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Svajiga fakta i debatten

Debatten i Bromölla borde ha varit öppet mål för Ardalan Shekarabi, men så blev det inte. Jimmie Åkesson höll undan med tal om samarbete och "pampar i Bryssel", skriver Bo Nordlin i en krönika.

| 2016-10-02

Det var ändå storslaget att få se en debatt på en timme mellan en minister och en partiledare om offentlig upphandling. Det har aldrig hänt tidigare vad jag vet. Debatten mellan Ardalan Shekarabi och Jimmie Åkesson i fredags var ändå märklig på åtminstone tre plan.

1. Att den överhuvudtaget ägde rum.

Socialdemokraterna debatterar inte gärna mot Sverigedemokraterna. Nu fick Sverigedemokraterna till och med bestämma arena och det blev på Jimmie Åkessons hemmaplan: Bromölla, tio kilometer från Jimmie Åkessons hem i Sölvesborg. Att debatten alls blev kan bara bero på att Ardalan Shekarabi och hans stab såg det som öppet mål. Sverigedemokraterna har två år i rad motionerat om att Vita jobb-modellen ska införas i Sverige. Nu vill man rösta emot ett förslag i samma riktning, men som inte går fullt lika långt. Så länge inte Jimmie Åkesson byter åsikt i sakfrågan borde det vara en solklar seger i debatten för Ardalan Shekarabi.

2. Utgången.
Mot alla odds lyckades Jimmie Åkessons navigera ut från det hörn Sverigedemokraterna har målat in sig i, utan att för den sakens skull använda några övertygande argument.

Försvarslinjen var att om bara Socialdemokraterna i förväg hade förhandlat med Sverigedemokraterna så hade förslaget kunnat bli verklighet. Det stämmer säkert, men förhandla med Jimmie Åkessons parti är det sista Socialdemokraterna vill göra.

Ardalan Shekarabi vill ha en konkret siffra.  Jag önskar bara att den vilade på stabilare grund.

Jimmie Åkessons angreppslinje var att regeringen låter sig styras av pamparna i Bryssel. Exakt vad det betyder framkom inte, men jag gissar att det bottnar i utstationeringsdirektivet. Det gör att upphandlare bara kan ställa krav på de anställdas försäkringar och pensioner för svenska företag, inte utländska. Om Jimmie Åkesson nu vill göra det obligatoriskt att ställa krav även för dessa förmåner, varför då rösta mot regeringen förslag när det gäller krav på löner?

Ardalan Shekarabi försökte övertyga om att man minsann jobbade för att ändra utstationeringsdirektivet. Jimmie Åkesson var effektivare med att göra ”pamparna i Bryssel” till ett hot som regeringen inte gjorde något åt.

Vi fick aldrig veta vad Sverigedemokraterna ogillar med regeringens förslag och hur SD vill utforma sin modell.

3. Svajiga fakta.

Jimmie Åkesson påstod att kraven i regeringens förslag bara går att ställa på svenska företag, inte på utländska företag som därmed skulle gynnas. Det stämmer inte. Regeringen vill att det ska vara obligatoriskt att ställa krav minst i enlighet med lägsta nivå i kollektivavtal för lön, semester och arbetstid. Krav som går att ställa även på utländska företag i offentliga upphandlingar.

Ardalan Shekarabi har slutat att använda elva kronor i timmen som ett exempel på dåliga villkor i offentliga upphandlingar. Den siffran har inget med offentlig upphandling att göra, utan kommer från ett städföretag med privatägda hotell och livsmedelsaffärer som kunder. I debatten pratar Shekarabi nu i stället återkommande om 27 kronor per timme. Det är tveksam kvalitet på den siffran. Den kommer från Sveriges Radio som har frågat 100 taxichaufförer hur mycket de tjänar och hur många timmar de arbetar. För den som tjänade sämst av dessa 100 blev det 27 kronor per timme. Om just den uppgiften stämmer vet ingen, förutom den anonyme taxichauffören.

Villkoren är säkert dåliga och Ardalan Shekarabi vill ha en konkret siffra. Jag önskar bara att den vilade på stabilare grund.

4. Viktiga frågor föll bort

Okej, det kanske inte är så märkligt, men debatten handlade inte om de frågor som åtminstone jag tycker är de riktigt intressanta:

Är lagstiftning bästa vägen för att nå målet?
Vad händer när upphandlingarna utökas med ytterligare en uppsättning krav?
Hur långt räcker upphandlarnas omdöme?
Hur ska man avgöra vilket kollektivavtal som gäller?
Hur ska uppföljningen fungera i praktiken?

Läs mer: Krönika

Bo Nordlin

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud