Regeringen svartmålar upphandling

Regeringens syfte att med sociala krav höja ambitionsnivån för offentlig upphandling är vällovlig. Däremot är delar av argumentationen oärlig.

Offentlig sektor använder gemensamma medel till att driva tillbaka yrkesgrupper och arbetstagare till lönenivåer som ingen kan leva på. Det slår statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi fast i bland annat den debattartikel i Dagens Nyheter där det slutliga förslaget till ny upphandlingslagstiftning presenteras.

De båda bjuder på två exempel på löner som pressats av offentlig upphandling. Det enda handlar om färdtjänst i Stockholm. Det andra exemplet kommer från städbranschen ”som när Skatteverket kontrollerade saken erbjöd lägstalöner på 11 kronor i timmen”.

Argumentationen är inte hundraprocentigt hederlig. De uppseendeväckande låga städlönerna, som såklart passar bra i politisk argumentation, är inget resultat av offentlig upphandling.

Uppgifterna kommer från Skatteverkets rapport En ren städbransch. Verkets kartläggning genomfördes 2014/15 med fokus på obeskattad arbetskraft och avsåg större städföretag som arbetat för två utvalda hotell- och detaljhandelskedjor samt två större livsmedelsbutiker inom en större butikskedja.

I rapporten beskrivs svart arbetskraft, bolagsmålvakter, människohandelsliknande förhållanden, lönebidragsberoende, underentreprenörskedjor, seriekonkurser och timersättningar som understiger 40 kronor. Inte vackert alls.

Värt att notera: Inga offentliga upphandlingar fanns med i underlaget.

Det är möjligt att villkoren för städarna inte skiljer sig mellan dessa privata inköp och vissa offentliga upphandlingar. Men att dra ett direkt samband – och dra alla offentliga städupphandlingar över en kam – är allt annat än korrekt.

Konkurrensverket 4/7

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *