Metod 3: Skapa ändamålsenliga avtal
Ofta är de avtal som används i offentliga upphandlingar utformade så att de inte leder till det utfall som upphandlaren vill ha, utan tvärtom gör osunda onormalt låga anbud möjliga. Det finns därför en stor outnyttjad möjlighet till förbättring genom att utforma mer ändamålsenliga avtal, menar vi.
Den kanske viktigaste frågan vid avtalsutformning för att motverka osunda onormalt låga anbud är att avtalet måste säkerställa skyldighet för anbudsgivaren att leverera varan eller tjänsten till det pris och de villkor som offererats i upphandlingen. Om det saknas tydlig koppling mellan de aspekter i anbudet som utvärderas och det pris och övriga villkor på vilka varan eller tjänsten levereras, finns det risk för att anbudsgivare ägnar sig åt osund strategisk anbudsgivning för att de helt enkelt räknar med att under avtalstiden inte behöva hålla vad de lovat i anbudet. Av samma anledning är det också viktigt att om leverantörer tillåts erbjuda ersättningsvaror eller ersättningstjänster bör leverantörerna också enligt avtalet vara skyldiga att erbjuda dem till samma pris och villkor som för den vara eller tjänst som ska ersättas.
Ett bra avtal kännetecknas inte bara av tydliga skyldigheter för leverantören, utan även av motsvarande tydliga skyldigheter för den upphandlande myndigheten
I sammanhanget bör dock också nämnas att ett bra avtal inte bara kännetecknas av tydliga skyldigheter för leverantören, utan även av motsvarande tydliga skyldigheter för den upphandlande myndigheten eller enheten. Annars finns risk att leverantören uppfattar avtalet som obalanserat till motpartens fördel. Det kan medföra att leverantören får incitament att under avtalstiden försöka kringgå avtalet, för att skaffa fördelar som kompenserar för obalansen.
Att de avtalsvillkor som upphandlaren presenterar eller rent av föreskriver i förfrågningsunderlaget i princip inte kan förändras innebär höga krav på att villkoren är rimliga och proportionerliga för båda parter. Om upphandlaren ställt orimliga och ensidiga villkor finns det risk att anbudsgivaren accepterar avtalsvillkoren, men sedan försöker återta en rimlig marginal genom att kringgå villkoren. Anbudsgivaren kan också kompensera den ökade risken i avtalet med högre priser, än om villkoren hade varit mer skäliga.
Den goda offentliga affären kräver balans i villkoren mellan leverantörens och den upphandlande myndighetens eller enhetens intressen.
Här är alla delar i artikelserien
Del 1: Så kan nollbud stoppas
Del 2: Välj utvärderingsmodell med omsorg
Del 3: Kräv förklaring av onormalt låga anbud
Del 4: Rätt avtal kan stoppa nollbud (denna del)
Del 5: Dokumentera för att stoppa avtalsbrott
Del 6: Uppföljning stoppar nollbud
En artikelserie av Kristian Pedersen och Karl Lundvall.
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen.
Karl Lundvall är PhD och Managing Economist vid Copenhagen Economics.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer