Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Prövar förslag mot brott

Skärpta uteslutningsgrunder, ett nationellt register för leverantörer till offentlig sektor och ökade möjligheter till informationsdelning. Det är några åtgärder som Brottsförebyggande rådet, Brå, lyfter fram för att motverka välfärdsbrott i en större granskning.

| 2022-03-30
Henrik Angerbrandt, Brå och Anders Knape, SKR.

Kriminalitet som går att koppla till offentlig upphandling är en del av rapporten, som bygger på ett stort antal intervjuer, analys av närmare 100 enskilda ärenden och en enkät till samtliga kommuner.

Brå ser stora skillnader mellan olika kommuner men med svårigheter att identifiera brottsliga aktörer som en gemensam nämnare.

Brå-utredaren Henrik Angerbrandt vill se mer av uppföljning från kommuner och regioner ”än till att hantera kraftiga avvikelser och uppenbara felaktigheter”.

– Den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott är att aldrig ge oseriösa aktörer tillträde till marknaden. Men det krävs också bättre uppföljning av de aktörer som är inne i systemet.

För kommunernas LOV-system – där en debatt för hemtjänsten om LOU kontra LOV är högaktuell – pekar han på en inneboende problematik.

– Det är viktigt med en balans när ett valfrihetssystem utformas. Generellt finns en vilja att locka till sig en mångfald av aktörer, men det riskerar att slå över och göra det väl enkelt att godkännas som leverantör och att oseriösa företag också kommer in på marknaden, säger Henrik Angerbrandt.

Brås bedömning är att regelverket kring uteslutning av oseriösa aktörer är antingen svårtolkat eller består av onödiga hinder. En djupare utredning föreslås med inriktningen att skärpa utreslutningsgrunderna och göra dem mer tillämpbara.

– Av de intervjuer som genomförts som underlag för rapporten framkommer att många vill ha en bredare användning för att hävda allvarligt fel i yrkesutövningen. Man ser tydliga indikationer på oseriöst agerande men har svårt att finna stöd i regelverket.

– Det finns ett behov av att tydliggöra hur uteslutningsgrunderna kan tillämpas. Till exempel när det gäller vilka fel som omfattas och hur långt bak i tiden som räknas, säger Henrik Angerbrandt.

Brå ser också problem med att driva fram rättspraxis för uteslutningsgrunderna och att många kommuner och regioner saknar resurser på området.

Rapporten belyser även värdet med att säkerställa informationsdelning  och ett behov av ett register över alla avtal som kommuner och regioner har med privata aktörer.

SKR hyllar rapporten utifrån en bedömning att välfärdsbrott är systemhotande och lovar att bidra till arbetet med en nyinrättad funktion som samordnare mot välfärdsbrott.

Enligt SKR har Brå genomfört den första totalundersökningen av välfärdsbrott inom både företagande och föreningsliv med slutsatser som är i linje med SKR:s egna.

– Undersökningen ger oss värdefull kunskap om hur välfärdsbrottsligheten ser ut och som riskerar att hota vårt välfärdssystem. Oseriösa aktörer ska inte få finnas i välfärdssystemen och vi måste aktivt agera mot att skattepengar används till fusk och oegentligheter, säger SKR:s ordförande Anders Knape.

SKR vill se insatser för att klara myndighetssamverkan även i mindre kommuner  och lyfter problematiken med bristande verktyg för upphandlande myndigheter gällande leverantörskontroller vid offentlig upphandling.

Under den senaste månaden har regeringen genomfört rundabordssamtal för att motverka oseriösa leverantörer inom offentlig upphandling. Samtalen med berörda parter har täckt in branscher som bedöms som särskilt känsliga – bygg/entreprenad, städ och transport.

Regeringen ska nu analysera förslag som kommit fram under samtalen för att se vad som kan genomföras.

– Något som nämnts av flera aktörer är att det saknas system idag för upphandlande myndigheter att enkelt kontrollera att leverantörer är justa. I regeringens arbete med att motverka arbetslivskriminalitet har också långa leverantörskedjor identifierats som en riskfaktor i fall när överenskomna avtal inte uppfylls av samtliga underleverantörer, sade civilminister Ida Karkiainen när hon kort redovisade rundabordssamtalen under SOI:s årskonferens i Luleå.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling BråIda KarkiainenSKR

Fredrik Mårtensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Prövar förslag mot brott"

  1. Robin skriver:
    2022-03-30 kl. 16:54

    I Sverige genomförs årligen drygt 18 000 annonserade upphandlingar. Av dessa är cirka hälften så kallade direktivstyrda upphandlingar. Vid denna typ av upphandlingar har det sen den 1 januari 2017, i samband med att den nya lagen om offentlig upphandling (LOU) trädde i kraft, varit obligatoriskt för upphandlande myndigheter att genom kontroll av offentliga bevis säkerhetsställa att en leverantör inte begått vissa listade brott och att den fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter innan tilldelning av ett offentligt kontrakt.

    Trots att kontrollskyldigheten nu funnits i över fem år står Sveriges offentliga organisationer fortfarande utan en ändamålsenlig lösning för att genomföra kontrollen. Om en leverantörs företrädare begått något av de listade brotten går överhuvudtaget inte att kontrollera. Det har visat sig att bevis kopplade till betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter inte har varit tillförlitligt tillgängligt över tid. Därutöver finns en frivillig möjlighet att kontrollera om en leverantör har ”kvalificerade ekonomiska svårigheter”. Denna frivilliga möjlighet utnyttjas frekvent av upphandlande myndigheter för att undvika kostsamma leveransavbrott. Även denna kontroll är dock förenad med ett antal praktiska problem.

    Hur lång tid till ska det få ta för upphandlarna i Sverige att få tillgång till en ändamålsenlig lösning som matchar deras skyldigheter?

    Svara
  2. Kapitel.13 skriver:
    2022-03-30 kl. 21:40

    http://Www.kapitel13.se är en av lösningarna. Den som söker finner.

    Svara

Lämna ett svar till Robin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud