Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Kan en leverantör vars anbud rätteligen förkastats lida skada? En leverantör som rätteligen fått sitt anbud förkastat ska inte hamna i sämre sits än en leverantör som inte alls lämnat in anbud

Kammarrätten i Stockholm, 2019-03-25, mål nr 9021–18, LUFS, Obligatoriska krav, Skada

En upphandlande myndighet upphandlade Life Time Extension genom ett förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt LUFS. Myndigheten förkastade anbudet från A då den ansåg att A inte uppfyllde alla obligatoriska krav. A ansökte om överprövning av upphandlingen och yrkade att den skulle göras om. A menade att det i förfrågningsunderlaget hade uppställts tre krav (som inte hade samband med dem som innebar att leverantörens anbud förkastades) som stod i strid med de grundläggande principerna i 1 kap. 11 § LUFS och andra bestämmelser i lagen och som medfört att A inte hade haft möjlighet att lämna ett anbud som uppfyllde alla krav. Om den upphandlande myndigheten inte hade uppställt dessa otillåtna krav hade A haft möjlighet att lämna ett korrekt anbud och tilldelas kontraktet, varför A ansåg sig ha lidit skada på sätt som avses i 16 kap. 6 § LUFS.

Den upphandlande myndigheten bestred och menade att den varken hade brutit mot de grundläggande principerna eller någon annan av A åberopad bestämmelse i LUFS. A hade i vart fall inte kunnat lida någon skada eftersom dennes anbud rätteligen förkastades på grund av att det inte inkom i enlighet med de obligatoriska krav i förfrågningsunderlaget som angav på vilket sätt och inom vilken tid anbuden skulle lämnas.

Förvaltningsrätten uttryckte att en förutsättning för att domstolen ska kunna besluta om ingripande enligt LUFS är att de brister som leverantören har gjort gällande har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Att leverantörens anbud förkastades eftersom det inte inkom på rätt sätt och inom rätt tid, vilket var ostridigt, hade inget samband med hur den upphandlande myndigheten hade utformat de krav som leverantören nu framförde invändningar emot. Förvaltningsrätten ansåg därför att leverantören, det vill säga A, inte hade lidit eller kunde komma att lida skada till följd av de påtalade bristerna. Mot bakgrund av detta fanns inte anledning att i sak pröva om de ifrågasatta kraven stod i strid med LUFS, och ansökan avslogs.

A överklagade till kammarrätten, som upphävde förvaltningsrättens dom och visade målet åter till förvaltningsrätten för fortsatt prövning.

Kammarrätten påpekade att det inte finns något krav på att en leverantör, som har visat att den riskerar att lida skada på grund av brister i ett förfrågningsunderlag, ska ha gett in ett anbud för att kunna ansöka om överprövning av upphandlingen. Kammarrätten menade att leverantören hade visat att den skulle kunna komma lida skada av de brister som hade påtalats. Om leverantören inte hade gett in något anbud hade det alltså funnits anledning för domstolen att pröva bolagets invändningar mot kraven i förfrågningsunderlaget. Enligt kammarrätten framstod det inte som rimligt att leverantören skulle gå miste om möjligheten att få sina invändningar prövade för att bolaget hade lämnat in ett anbud som inte uppfyllde formkraven och därmed hamna i en sämre situation än om bolaget inte hade gett in något anbud alls. Leverantörens invändningar skulle därför prövas i sak, trots att anbudet inte uppfyllde de obligatoriska kraven avseende på vilken sätt och inom vilken tid anbudet skulle lämnas.

Kammarrätten ansåg dock att dessa invändningar inte borde prövas av kammarrätten som första instans, varför förvaltningsrättens dom upphävdes och målet återförvisades till förvaltningsrätten.

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud