En upphandlande myndighet upphandlade elevresor för tre skolor genom ett öppet förfarande enligt LOU. A tilldelades kontrakt i upphandlingen och B, som kom på andra plats i utvärderingen, fick inte något kontrakt.
B ansökte om överprövning och yrkade i första hand att upphandlingen inte fick avslutas förrän rättelse skett på så sätt att en ny utvärdering skulle utföras utan beaktande av A:s anbud. I andra hand yrkade B att upphandlingen skulle göras om.
Förvaltningsrätten avslog ansökan om överprövning och avslog också B:s begäran om att få ta del av A:s anbud avseende de delar som gällde behandling av personuppgifter.
B överklagade till kammarrätten som liksom förvaltningsrätten konstaterade att A uppfyllde samtliga obligatoriska krav i upphandlingen. Därefter prövade rätten om det fanns skäl att besluta att upphandlingen skulle göras om.
Kammarrätten konstaterade, till skillnad från vad förvaltningsrätten hade kommit fram till, att det rörde sig om en upphandling av ett ramavtal.
Av upphandlingsdokumentet framgick att den volym som skulle komma att efterfrågas berodde på skolornas behov och att leverantören genom anbudet förbundit sig att acceptera förändringar avseende antalet slingor, slingornas längd och rutt. Det var således fråga om ett ramavtal med bara en leverantör.
Kammarrätten konstaterade därefter att EU-domstolens dom i målet Coopservice innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att ange den totala kvantitet som avtalet avser. Enligt kammarrätten hade någon sådan angivelse inte skett, varken i form av maximal volym eller maximalt värde.
Avsaknaden av uppgift om maximal kvantitet ansågs stå i strid med transparens- och likabehandlingsprinciperna i 4 kap. 1 § LOU. B ansågs dessutom ha lidit skada eftersom avsaknaden av maximal avropsvolym medförde obegränsade möjligheter att använda ramavtalet utan att en ny upphandling, som B hade kunnat delta i, måste göras. Kammarrätten beslutade därför att upphandlingen skulle göras om.