Upphandlingsmyndighetens och Konkurrensverkets rapport Statistik om offentlig upphandling 2020 (som namnet till trots avser siffror om de upphandlingar som genomfördes under 2019), är en del av en rapportserie som har publicerats sedan 2011.
Den nya rapporten omfattar 216 sidor och är fullspäckad med fakta som ur olika vinklar visar att Upphandlingssverige står långt ifrån stilla.
Färre upphandlingar avbryts. Det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling ökar för tredje året i rad (även om andelen upphandlingar med bara en anbudsgivare är fortsatt hög).
Det är statliga och kommunala upphandlingar som ligger bakom ökningen och allra flest anbud får som tidigare upphandlingarna i Stockholms län. Den genomsnittliga anbudsgivaren har också en god chans att få kontrakt eftersom hela fyra av tio anbud kontrakteras.
De upphandlingar som genomförs med pris som tilldelningsgrund blir fler och fler till antalet, samtidigt som dessa upphandlingar i snitt har lägst andel anbudsgivare.
Andelen överprövade upphandlingar är i princip oförändrad, men överprövningsfrekvensen varierar mycket mellan olika upphandlande myndigheter och branscher. Detta är en del av all den information som väntar läsaren av rapporten.
Nedan följer ett par nedslag i den, tillsammans med våra reflektioner, samt några ord om varför statistiken bör bli ännu bättre 2022.
Andelen avbrutna upphandlingar minskar
I rapporten anges att andelen upphandlingar som avbryts minskade något under 2019 efter att ha ökat kontinuerligt de fem föregående åren. Andelen avbrutna upphandlingar är dock fortsatt hög och 13 procent av alla annonserade upphandlingar avbröts 2019, vilket är cirka 44 procent mer jämfört med 2014 års nivå.
Det saknas givetvis skäl att tvinga upphandlande myndigheter att avsluta alla upphandlingar genom tecknande av kontrakt. För att säkerställa likabehandling krävs dock enligt etablerad praxis att ett beslut att avbryta vilar på sakligt godtagbara skäl. Sådana skäl kan exempelvis vara bristande konkurrens, brister i upphandlingsdokumentationen, överskridande av budgeterade medel och ändrade förutsättningar.
Ett exempel på det sistnämnda kan vara att den upphandlande myndighetens behov förändras på grund av händelser i omvärlden, nya lagar eller politiska beslut. Det blir därvid intressant att se, när nästa rapport kommer, om covid-19 har ökat andelen avbrutna upphandlingar under 2020.
Antalet anbud per upphandling fortsätter att öka
Det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling har minskat stadigt i flera år fram till 2017 för att sedan öka under 2018 till 4,3 anbud per upphandling. Det är positivt att nu kunna konstatera att i genomsnitt 4,5 anbud lämnades per upphandling under 2019.
Även om konkurrensen i upphandlingar beror på långt fler orsaker än antalet anbud (en stor del ramavtalsupphandlingar leder exempelvis till avtal med flera eller samtliga anbudsgivare) är antalet anbudsgivare en grov indikator på konkurrensen i en upphandling, och det är därför positivt att den nedåtgående trenden med färre och färre anbud har brutits.
Av statistikrapporten framgår även att anbudslämning till offentlig sektor mycket ofta (43 procent av fallen) leder till kontraktstecknande för anbudsgivaren. Visserligen behöver ett kontrakt inte nödvändigtvis leda till att man får leverera. (Många ramavtal med flera leverantörer har till exempel en strikt rangordning som i praktiken hindrar lägre placerade leverantörer från att leverera.)
Med totalt 18 379 annonserade upphandlingar 2019 genomförda av de drygt 4 000 beställare som omfattas av upphandlingslagarna erbjuder den offentliga marknaden likväl stora affärsmöjligheter till ett värde av nästan 20 procent av Sveriges BNP.
Andelen överprövade upphandlingar är i princip oförändrad
Andelen överprövade upphandlingar av alla annonserade upphandlingar 2019 var 6,6 procent, vilket innebär en i princip oförändrad andel jämfört med 2018.
Andelen överprövade upphandlingar skiljer sig åt mycket mellan olika myndigheter. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet sticker ut i sammanhanget med en överprövningskvot på hela 36,4 procent 2019, mer än tre gånger så hög som Stockholms stad som med sina 12 procent också har en jämförelsevis hög andel överprövade upphandlingar för 2019.
Överprövning är allra vanligast vid upphandlingar av kontorsmaskiner, datorer samt kontors- och datorutrustning, där knappt 14 procent av alla upphandlingar överprövas.
Priset är den vanligaste tilldelningsgrunden
Det finns som bekant tre olika grunder för att bestämma vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga: bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad och pris.
Den tilldelningsgrund som användes i störst utsträckning 2019 var pris och denna andel ökade både 2018 och 2019. Pris var enda tilldelningsgrund i 60 procent av alla annonserade upphandlingar 2019.
Upphandlingar med enbart pris som tilldelningsgrund har samtidigt, sedan flera år tillbaka, lägst andel anbudsgivare per upphandling i snitt.
Att priset är ensamt utslagsgivande i allt fler upphandlingar betraktas av många leverantörer som en negativ utveckling då den gängse uppfattningen är att prispressen i den offentliga upphandlingen (och den bristande innovationskraft som riskerar att följa av den) är omfattande. Även om det ligger något i denna kritik från leverantörshåll måste också beaktas att hög kvalitet kan uppnås även vid prisupphandlingar med hjälp av exempelvis obligatoriska krav.
Tilldelningsgrunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet användes i cirka 40 procent av alla annonserade upphandlingar och tilldelningsgrunden kostnad användes endast i ett fåtal upphandlingar 2019.
Bra statistik blir bättre 2022
De som jobbat med statistikrapporterna genom åren måste haft ett relativt tungrott arbete, eftersom någon offentlig statistikdatabas hittills inte har funnits på upphandlingsområdet. Statistiken har i stället hämtats i andra kanaler, bland annat från kommersiella nationella annonsdatabaser för offentlig upphandling.
Den 1 juli 2020 fick vi den nya lagen om upphandlingsstatistik. Lagen skapar förutsättningar för att samla in uppgifter om upphandlingar och därmed publicera bättre och mer tillgänglig statistik.
Upphandlingar ska enligt lagen annonseras i registrerade annonsdatabaser, som är skyldiga att lämna uppgifter till Upphandlingsmyndigheten som kommer att ansvara för statistiken och göra den allmänt tillgänglig via en nationell offentlig statistikdatabas. Konkurrensverket är registermyndighet för annonsdatabaser.
Helårsstatistiken för 2021 kommer för första gången att baseras på den nya lagstiftningen och kan förväntas bli publicerad i början av 2022. Förhoppningsvis kommer den nya statistiklagstiftningen innebära förbättrade möjligheter till nationell styrning och uppföljning av den offentliga upphandlingen i Sverige.
Juristpanelen
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer