Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Återanvändning av ESPD förenklas

RättsfallsanalysEn egenförsäkran, ESPD, får återvändas även i upphandlingar där kraven inte är desamma som i den tidigare upphandlingen. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi, refererar domen från Kammarrätten i Jönköping.

| 2023-08-24
Martin Bogg och Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Kvalificeringskraven behöver inte ha varit desamma i en tidigare upphandling för att en egenförsäkran, ESPD, ska kunna återanvändas i en senare upphandling. Detta under förutsättning att den ESPD som önskas återanvändas även innehåller den information som efterfrågas i den aktuella upphandlingen.

Fakta i målet
Västtrafik inledde 2022 ett förhandlat upphandlingsförfarande som gällde busstrafik med föregående prekvalificering.

Av upphandlingsdokumentet framgick att en anbudssökande fick lämna en ESPD. Det angavs även att beställaren godtog en ESPD som en anbudssökande lämnat i en tidigare upphandling om anbudssökanden bekräftat att den fortfarande var korrekt, förutsatt att den tidigare ESPD:n omfattar samtliga krav enligt upphandlingen.

Keolis Sverige valde att lämna en bekräftelse med en hänvisning till en tidigare ansökan. Keolis tilldelades sedermera kontrakt.

Förvaltningsrätten konstaterade att kraven i den aktuella upphandlingen skiljde sig från den upphandling som Keolis tidigare ESPD hänförde sig till på så sätt att två referenser krävdes i den aktuella upphandlingen, jämfört med enbart en referens i den tidigare.

Keolis borde därför inte ha fått återanvända sin ESPD. Förvaltningsrätten förordnade att upphandlingen inte fick avslutas innan rättelse skett genom ny anbudsprövning, varvid anbudet från Keolis skulle förkastas.

Keolis överklagade domen till kammarrätten.

Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade att det i förarbeten och Upphandlingsmyndighetens vägledning, som hänvisar till förarbetena, anges att kraven i den nya upphandlingen ska vara samma/överensstämmande/exakt desamma som de i den tidigare upphandlingen för att en ESPD ska kunna återanvändas.

I lagtexten anges dock endast att en försäkran som har lämnats i en tidigare upphandling ska godtas om leverantören bekräftar att den fortfarande är korrekt. I de direktiv som lagen bygger på framgår vidare att en ESPD får återanvändas förutsatt att de bekräftar att informationen däri fortfarande är korrekt och relevant.

Kammarrätten framhåller att syftet med ESPD-systemet är att förenkla och minska den administrativa bördan. Det kan därmed inte krävas att kraven är överensstämmande eller exakt likadana. Detta skulle nämligen, enligt kammarrätten, omintetgöra rätten att återanvända en ESPD eftersom kvalificeringskrav sällan är likadana. Det skulle dessutom göra det svårare att återanvända en ESPD än att fylla i en ny.

Kammarrätten ansåg sammantaget att en ESPD, förutsatt att den innehåller den information som efterfrågas i det aktuella upphandlingsdokumentet, får återanvändas även om kvalificeringskraven i de båda upphandlingarna skiljer sig åt.

I upphandlingen krävdes endast att anbudssökanden skulle fylla i om sökanden uppfyller eller inte uppfyller kvalificeringskraven. Det hade Keolis besvarat i den tidigare ESPD-blanketten. Kammarrätten upphävde därför förvaltningsrättens dom.

Analys
Möjligheten att använda en ESPD är en av de åtgärder som vidtagits för att förenkla deltagandet i upphandlingar, särskilt för små och medelstora företag. Även för utländska leverantörer är användandet av en ESPD något som ofta underlätta deltagandet.

Av 15 kap. 1 § LOU framgår att en försäkran (ESPD) som har lämnats i en tidigare upphandling ska godtas om leverantören bekräftar att den fortfarande är korrekt.

Kammarrättens avgörande tar fasta på bestämmelsens ordalydelse. Om den ESPD som önskas återanvändas innehåller den information som efterfrågas i det aktuella upphandlingsdokumentet, så räcker det med att bekräfta att den fortfarande är korrekt. Kraven i de båda upphandlingarna behöver inte vara desamma, eftersom detta inte framgår av 15 kap. 1 § LOU.

Avgörandet gör att det går att återanvända en tidigare ESPD i mycket högre utsträckning än tidigare, vilket gör det ännu enklare för leverantörer att lämna anbud i svenska upphandlingar.

Det kan vara klokt att upphandlande myndigheter förbereder sig på att det i framtiden kan bli vanligare att leverantörer hänvisar till en gammal ESPD, i stället för att lämna in en helt ny.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Jönköpings dom den 9 juni 2023 i mål nr 31-23 och 32-23.

Juristpanelen

Läs mer: DokumentationESPDKvalificeringRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Återanvändning av ESPD förenklas”

  1. Östen Granberg skriver:
    2023-10-05 kl. 13:27

    Eftersom 95 % av upphandlingarna ( antal) är under tröskelvärdet ( i Sverige) och upphandlande myndighet/enhet ska erbjuda ESPD(självdeklaration) för att förenkla upphandlingsprocessen! HDF har fastställt att upphandlande myndighet/enhet får begära att intyg ska bifogas anbud av utländska anbudsgivare pga. det tar för lång tid att kontrollera en inlämnad ESPD. Inlämningen av intyg från svenska anbudsgivare sker idag elektroniskt utan större problem. Om ESPD skapar problem….? Tar bort ESPD deklaration
    /Östen

    Svara

Lämna ett svar till Östen Granberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud