Konkurrensverket har lämnat en lista över åtgärder som ska vässa tillsynen över svensk offentlig upphandling. Går önskemålen om ökade befogenheter igenom kommer upphandlande myndigheter och enheter helt klart att få det tuffare.
Civilminister Lena Micko kommenterar förslagen i regeringens pressmeddelande. Hon säger att syftet är att stärka Konkurrensverkets möjlighet att agera när de upphandlande myndigheterna och enheterna inte gör sitt jobb:
– På så vis kan brister i upphandlingsförfarandet upptäckas och undvikas i god tid innan de drabbar enskilda.
Verket vill få befogenhet att meddela de förelägganden och förbud som behövs för att upphandlingslagstiftningen ska följas. Beslut om att exempelvis överlämna dokumentation ska vid behov kunna förenas med vite.
Till önskemålen hör även en höjning av det maximala belopp som kan dömas ut i upphandlingsskadeavgift. Idag gäller tio miljoner kronor för särskilt svåra övertramp, ett belopp som kan komma att höjas till 20 miljoner kronor.
Ett gammalt krav dammas också av. Hittills har verket haft ett år på sig att ansöka om upphandlingsskadeavgift. Det har visat sig nog så kort eftersom det kan ta tid innan övervakande myndighet får reda på felaktiga upphandlingar. En förlängning av tidsfristen till två år anses behövlig.
Skyldigheten att ansöka om upphandlingsskadeavgift även vid ringa fall och i eftergiftssituationer anses ta onödiga resurser i anspråk hos domstolar och vid Konkurrensverket. Här föreslås att tillsynsmyndigheten ska kunna avstå från att ansöka.
Finansdepartementet har skickat ut Konkurrensverkets promemoria på remiss. Svar önskas senast den 14 februari 2020. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Riksrevisionen hade tidigare denna månad synpunkter på hur Konkurrensverket sköter tillsynsverksamheten.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer