Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Välj utvärderingsmodell med omsorg

Kristian Pedersen och Karl Lundvall analyserar varför nollbud och negativa priser förekommer i offentliga upphandlingar och beskriver i denna artikelserie fem metoder för att sätta stopp för osund strategisk anbudsgivning.

| 2016-05-29

I den andra artikeln av sex analyserar Kristian Pedersen, advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen, och Karl Lundvall, PhD och Managing Economist vid Copenhagen Economics, hur en illa vald utvärderingsmodell öppnar för osund strategisk anbudsgivning och  onormalt låga anbud. Kommande artiklar fortsätter att gå igenom vad som kan göras för att motverka onormalt låga anbud som beror på osund strategisk anbudsgivning.

 Metod 1: Välj  utvärderingsmodell med omsorg

Många problem med osunda onormalt låga anbud beror på att de utvärderingsmodeller som används gör osund strategisk anbudsgivning möjlig. Det gäller därför att den upphandlaren är omsorgsfull i valet av utvärderingsmodell. Det är också mycket viktigt att skaffa sig både kunskaper om marknaden och den egna organisationens inköpsmönster, så att den utvärderingsmodell som används ger ett rättvisande resultat, dvs. identifierar det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Man bör sträva efter att begränsa antalet varu- och tjänstekategorier som upphandlas tillsammans, i samma ramavtal. Ett annat sätt är utforma upphandlingen så att det blir möjligt för en anbudsgivare att lämna anbud på och tilldelas enstaka varu- eller tjänstekategorier. Enkelt uttryckt bör respektive varu- och tjänstekategori utvärderas var för sig, i stället för att bygga utvärderingen på ett genomsnitt av priserna för alla kategorier. En sådan uppdelning gör det meningslöst för anbudsgivare att offerera icke kostnadsbärande priser i varu- och tjänstekategorier där de inte har för avsikt att leverera.

En annan åtgärd är att endast utvärdera priser som anbudsgivaren kommer att vara bunden av under avtalstiden. I vissa upphandlingar förekommer det att de antagna leverantörerna inte är bundna av de priser som offererats i upphandlingen. Det inbjuder till prisdumpning och riskerar att ge en missvisande bild av vilken anbudsgivare som egentligen kan erbjuda den ekonomiskt mest fördelaktiga affären.

Upphandlare bör också undvika relativa utvärderingsmodeller. Grundproblemet med relativa utvärderingsmodeller är väl känt inom nationalekonomisk forskning och består i att konkurrenskraften hos ett enskilt anbud i relation till ett annat anbud på förhand inte framgår av utvärderingskriteriernas viktning. Tvärtom beror utfallet i utvärderingen på övriga, i vissa fall irrelevanta, anbud.

Om det kommer in många nollanbud kan detta vara ett tecken på att man i sin utvärderingsmodell inte lyckats fånga in det som faktiskt kommer att kosta pengar under avtalstiden. I värsta fall kan detta innebära att utvärderingsmodellen faktiskt inte ger ett rättvisande resultat och därför inte kan anses vara ägnad att utse det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller anbudet med lägst pris enligt 12 kap. 1 § LOU och LUF. Ett nollanbud kan då vara ett tecken på en större underliggande problematik i utvärderingsmodellen, även om det för varje enskild anbudsgivare är kommersiellt motiverat att lämna anbud på det sätt som skett.

Här är alla delar i artikelserien

Del 1: Så kan nollbud stoppas
Del 2: Välj utvärderingsmodell med omsorg (denna del)
Del 3: Kräv förklaring av onormalt låga anbud
Del 4: Rätt avtal kan stoppa nollbud
Del 5: Dokumentera för att stoppa avtalsbrott
Del 6: Uppföljning stoppar nollbud

En artikelserie av Kristian Pedersen och Karl Lundvall.
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen.
Karl Lundvall är PhD och Managing Economist vid Copenhagen Economics.

Läs mer: Metod

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud