Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Utesluten leverantör kan ha lidit skada

RättsfallsanalysJoakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar en kammarrättsdom som aktualiserats i och med att Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i frågan om en anbudsgivare kan anses lida skada av bristande skall-krav när anbudsgivaren uteslutits på en annan grund.

| 2022-04-26
Joakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå.

Sammanfattning
En anbudsgivare uteslöts från en upphandling avseende dialysutrustning efter att den upphandlande myndigheten upptäckt ett fel i dialysutrustningen under en testperiod. Anbudsgivaren klagade över uteslutningsbeslutet och menade dessutom att utformningen av vissa krav i upphandlingen stred mot transparensprincipen.

Kammarrätten ansåg att myndigheten hade grund för att utesluta anbudsgivaren på grund av felet i utrustningen, men att myndighetens krav var otydliga och stred mot transparensprincipen och förordnade om att upphandlingen skulle göras om.  

I sin dom konstaterar kammarrätten att anbudsgivaren lidit skada av de otydliga kraven. Sedan den upphandlande myndigheten överklagat kammarrättens dom har Högsta förvaltningsdomstolen beviljat prövningstillstånd i frågan om en anbudsgivare kan anses lida skada av bristande skall-krav när anbudsgivaren uteslutits på en annan grund.

Bakgrund
Nordic Med-com lämnade anbud i Region Jönköpings upphandling av dialysutrustning. I villkoren för upphandlingen föreskrevs bland annat att dialysutrustning skulle vara uppställd hos regionen under en provperiod på två veckor.

I kraven för upphandlingen angavs att dialysutrustningen skulle ha en funktion med automatisk start av ett värmedesinficeringsprogram. Under provperioden fungerade Medcoms utrustning som den skulle men sedan provperioden var slut förflyttade regionen utrustningen från klinik till förvaring och då upptäckte regionen att utrustningens funktion för automatisk värmedesinficering inte fungerade som den skulle. Därför bedömde regionen att Medcom inte uppfyllde kraven i upphandlingen och beslutade om att tilldela en annan anbudsgivare kontrakt.

Förutom kravet på automatisk värmedesinficering ställde regionen flera krav på dialysmaskinens funktionalitet. Bland annat angavs att utrustningen skulle vara enkel och lätt att flytta samt att den generellt sett skulle vara enkel och användarvänlig.

Medcom begärde överprövning av upphandlingen och anförde att uteslutningen med anledning av den påstått bristande uppfyllelsen av kravet på värmedesinficering var felaktigt samt att kraven på funktionalitet var otydligt utformade och stred mot de upphandlingsrättsliga principerna.

Förvaltningsrätten ansåg att regionen haft grund att utesluta Medcom med anledning av bristen i värmedesinficeringsprogrammet. Men förvaltningsrätten ansåg inte att regionens krav på funktionalitet hade sådana brister i öppenhet att de inte kunde godtas. Dessutom konstaterade förvaltningsrätten att Medcom inte kunde lida skada av eventuella brister i regionens krav på funktionalitet eftersom Medcom rätteligen hade uteslutits på grund av bristen i värmedesinficeringsprogrammet. Förvaltningsrätten avslog därför Medcoms överprövning. Medcom överklagade domen till kammarrätten.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten inledde med frågan om Medcom felaktigt uteslutits ur upphandlingen eftersom problemet med den automatiska värmedesinficeringen uppmärksammats av regionen först efter att provperioden var slut.

Kammarrätten konstaterade att principen om likabehandling kräver att en upphandlande myndighet ska beakta varje känd avvikelse från obligatoriska krav. Det spelade således ingen roll att felet upptäckts efter att provperioden var över då utrustningen fortfarande befann sig i regionens lokaler. Kammarrätten ansåg därför att Medcom inte hade uteslutits från upphandlingen på felaktig grund.

Kammarrätten gick därefter vidare till prövningen om regionens utformning av funktionalitetskraven stred mot upphandlingsrättsliga principer.

Om regionens utformning av funktionalitetskraven stred mot upphandlingsrättsliga principer konstaterade kammarrätten att samtliga krav i en upphandling ska utformas på ett klart, precist och entydigt sätt, så att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare ska förstå kraven.

Kammarrätten ansåg att regionen genom att använda subjektiva krav som ”lätt”, ”enkelt”, ”snabb, och ”svåråtkomlig” inte hade utformat kraven så att alla anbudsgivare kunde förstå dem på samma sätt. Kraven stred således mot de upphandlingsrättsliga principerna och detta medförde enligt kammarrätten att Medcom lidit eller kunde komma att lida skada. Kammarrätten förordnade därför om att upphandlingen skulle göras om.

Regionen överklagade domen till Högsta Förvaltningsdomstolen som nu meddelat prövningstillstånd.

Analys                
I sitt beslut om prövningstillstånd fokuserar Högsta förvaltningsdomstolen på frågan ”om en leverantör vars anbud har förkastats av den upphandlande myndigheten till följd av att anbudet inte har uppfyllt ett visst obligatoriskt krav, kan ha lidit eller kunnat komma att lida skada till följd av påståenden om brister i utformningen av andra obligatoriska krav”. I sin dom behandlade kammarrätten inte närmare frågan om Medcom kan ha lidit skada eller kunnat komma lida skada till följd av utformningen på funktionalitetskraven.

För att en överprövning ska vinna framgång krävs att en anbudsgivare har lidit skada eller kan komma att lida skada till följd av att den upphandlande myndigheten brutit mot upphandlingsrätten.

Högsta Förvaltningsdomstolen har nyligen i två domar rörande takpriser klargjort vilka krav som ställs för att en anbudsgivare ska ansetts lida skada eller komma att lida skada. Av HFD 2022 ref. 4 framgår att det är anbudsgivaren som på ett konkret sätt ska visa hur bristerna i upphandlingen lett till eller kunnat lida till skada.

Vid en sådan bedömning ska även, enligt HFD, beaktas om anbudsgivaren gjort vad som kan krävas för att undvika att lida skada, genom att exempelvis ställa frågor eller begära förtydliganden.

Vad som talar för att en upphandling kan behöva göras om med anledning av bristfälligt ställda krav i upphandlingen, trots att anbudsgivarens anbud förkastats på en annan grund är det allmänna intresset av att de obligatoriska kraven är utformade i enlighet med de upphandlingsrättsliga reglerna om transparens, proportionalitet och objektivitet.

EU-domstolen uttalade bland annat i målet C-333/18 (Lombardi), där de nationella domstolarna i Italien avvisat en talan från en anbudsgivare vars anbud förkastats på en annan grund, att grunden ska prövas om det finns en möjlighet att bifall leder till att upphandlingen ska göras om.

Vad som talar emot detta är att det bör vara svårt för en anbudsgivare att påvisa att ett bristfälligt utformat krav lett till skada eller kunnat lida till skada när anbudet redan har förkastats på en annan grund. Om upphandlingen görs om skulle det, i ett fall som detta, ge en anbudsgivare en ny chans i upphandlingen trots att anbudet redan en gång förkastats på rätt grund.

Det är därför välkommet att Högsta förvaltningsdomstolen beviljat prövningstillstånd i frågan och vi ser givetvis med intresse fram emot HFD:s slutsatser i målet. 

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Jönköpings dom nummer 4083-20
Högsta förvaltningsdomstolen mål nummer 4471-21

Juristpanelen

 

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolenRättsfallsanalysUpphandlingÖverprövning

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud