Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Upphandlings-Ferrarin kvar i garaget

DisDEL 3 Sveriges upphandlare verkar hellre vilja köra på i gamla hjulspår, än att använda dynamiskt inköpssystem som är svaret på många böner. Varför är det så? En konservativ beställarorganisation? En rädsla för att göra fel? Ingen ork att testa nytt? Oavsett anledning så står upphandlings-Ferrarin Dis kvar i garaget, skriver Linus de Mander.

| 2024-04-22
Linus de Mander, Forefront Consulting.

56 procent av de tillfrågade i Forefronts enkät har inte använt Dis, trots de många fördelar som upphandlare, lagstiftaren och marknaden lyfter fram. De främsta fördelarna är:

Flexibla villkor
De avtalade villkoren är inte låsta, utan kan ändras (på ett transparent sätt) mellan avropen. Det gäller både villkor angående leveranstid, leveransort, krav på service, krav på bemanning, och även kraven som gäller produkters egenskaper såsom prestanda, modell och kapacitet. En deltagare i enkäten beskrev det som att ”villkoren alltid är färska”, och kommer det nya arbetsmetoder på marknaden så kan det enkelt ändras i kravställningen.

Ingen takvolym
En upphandling ska innehålla takvolym, och uppskattad volym. Detta är svårt (läs omöjligt) att göra en korrekt prognos på, om man upphandlar ett ramavtal som ofta sträcker sig över fyra år. Använder man ett Dis, avropar man sitt behov när det uppkommer, och behöver inte göra spekulativa prognoser över volymer på lång sikt.

Detta gör också att anbuden som kommer in blir mer träffsäkra, och avspeglar det verkliga priset här och nu, då anbudsgivaren inte behöver räkna på vad som kan hända under ett ofta fyraårigt ramavtal, med inflation, leveransförseningar, geopolitik, och andra möjliga risker.

Kort annonseringstid och ingen avtalsspärr
När ett Dis är igång, är annonseringstiden för nya avrop tio dagar. Jämför detta med den vanliga annonseringstiden på 30 dagar. Dessutom har Dis ingen obligatorisk avtalsspärr på tio dagar, som tilldelning vid vanliga ramavtal har. Tiden från att behov uppstår till att avtal finns på plats kan förkortas dramatiskt.

Lägre överprövningsrisk
Ett transparent Dis, med kontinuerliga avrop, är inte så dramatiskt att förlora som ett långt ramavtal med stora volymer. Leverantörerna kommer då bli mindre benägna att överpröva, för de vet att det kommer fler chanser, inte bara en chans på fyra år som i ”vanliga ramavtal”.

Frigör resurser för värdeskapande
Upphandlare jobbar i dag till stor del med problemlösning, underhåll och skötsel av befintliga avtal, och känner ofta att befintliga avtal skulle behöva justeras eller förbättras på ett eller flera sätt för att uppnå bästa effekt. Med Dis finns chansen för justering och förbättringar av avtalet inför varje enskilt avrop.

Med ett vanligt fyraårigt ramavtal krävs att man skriver ett perfekt avtal från början, annars får man leva  bristerna, och handen på hjärtat, hur ofta får man till det perfekt vid första försöket? När ett Dis finns på plats kan man lägga mer tid på värdeskapande förbättringar av avtalet, och mindre tid på lösa problem i befintliga avtal, och i värsta fall jobba med tidsödande konflikter och sanktioner, viten, avtalsbrott, och häva avtal.

Fler anbud med lägre pris
För en leverantör så är tröskeln för att lägga anbud i offentlig upphandling stor. Sverige sticker ut med det faktum att det lämnas få anbud. I 34 procent av alla upphandlingar inkommer endast ett till två anbud och dessutom avbryts många upphandlingar. Sverige har generellt få anbud jämfört med övriga OECD-länder.

Många företag vittnar om att chansen att vinna upphandlingen som för liten i förhållande till vilken tid som behöver tas i anspråk för att lämna ett komplett anbud.

Tröskeln för att vara med i ett Dis är låg, och att lämna ett anbud är smidigt när leverantören är pre-kvalificerad. Ett anbud i ett Dis förknippas också med lägre risk än vanligt, eftersom inga utfästelser om en avlägsen framtid behöver göras.

Låg tröskel, krav som kan hållas ”färska”, fler anbud och lägre anbudspris borgar för lägre priser. Denna frivillighet och öppenhet i upphandlingarna gör att de motiverade leverantörerna med faktiskt kapacitet att leverera, lämnar anbud.

Kom och gå
Leverantörerna kan ansluta sig till ett Dis när som helst. Varje avrop som sker inom ramen för Dis är möjligt att lämna anbud på, för de anmälda leverantörerna. Detta ”komma och gå”-system gör att anbuden öppnas för marknadens konkurrens inte bara en gång på fyra år, utan mycket oftare. Detta faktum talar för en sund öppen konkurrens och marknadsmässiga priser.

Inget gott som inte har något ont med sig. Nedan är några utmaningar som Dis och arbetssättet för med sig.

Inga tvingande anbud
De pre-kvalificerade leverantörerna väljer själva om de vill lämna anbud på varje enskild inbjudan till anbud. I extremfallet finns alltså risk att inte få några anbud alls. Troligtvis är det dånågot ”fel” på kraven i upphandlingen, och då finns ju som bekant en behändig chans att ändra kravet, och publicera en ny inbjudan. En av styrkorna med tio  dagars annonseringstid är att misstag kan rättas till FORT!

Frivilligheten gör också att de som lägger anbud, har motivation, kapacitet och ett relevant pris.

Nytt arbetssätt
Dis är relativt nytt, och de flesta leverantörer och upphandlare har inte jobbat med metoden. Nya arbetssätt är alltid utmanande, och det gör som bekant ont, när knoppar brister.Upphandlaren kan också få lägga tid och energi initialt på att förklara för leverantörerna hur Dis fungerar.

Försök hålla hastighetsbegränsningarna!
Sammantaget så finns enorma fördelar med Dis som kan låsas upp med relativt små medel. Det räcker att testa i liten skala, för att se om Dis kan bära frukt. Leta fram nycklarna till upphandlings-Ferrarin och börja upphandla smidigare, snabbare och till bättre priser. Ganska snart tror vi att kollegorna kommer att vilja provköra er upphandlings-Ferrari!

Linus de Mander
Forefront Consulting

Serien om Dis:
Del 1: Dis – bra mix av offentligt och privat
Del 2: Dis – flexibelt sätt att upphandla
Del 3: Upphandlings-Ferrarin kvar i garaget

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: DisUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud