Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Sätter i system att avbryta

Allt fler upphandlingar avbryts vilket leder till osäkerhet och ökade kostnader. Men ingen vet varför upphandlarna agerar som de gör. Därför krävs bättre statistik och mer empirisk forskning. Det konstaterar juristen Fredrik Morawetz som skrivit en doktorsavhandling i ämnet.

| 2020-03-03

Andelen överprövade annonserade upphandlingar har minskat från 8 till 6 procent mellan åren 2014 och 2018. Det visar statistik från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket.

Samtidigt avbryts allt fler annonserade upphandlingar. Mellan 2014 och 2018 ökade andelen från 9 till 14 procent.

Enligt en analys av Fredrik Linder och Martina Sterner på Advokatfirman Schjødt torde en avbruten upphandling vara ett minst lika relevant mått på upphandlingens kvalitet som att en upphandling överprövas.

Deras tolkning är att kvalitetsbrister i en upphandling i högre utsträckning hanteras genom att upphandlingen avbryts, i stället för att riskera en överprövning.

De får medhåll av Fredrik Morawetz, forskare vid Lunds universitet, som skrivit en doktorsavhandling om just avbrutna upphandlingar.

 – Har något blivit fel kan den enklaste utvägen vara att avbryta. Det är bättre att fly än att fly än illa fäkta. Men avbrutna upphandlingar skapar osäkerhet och innebär ökade kostnader för både myndigheter och leverantörer, säger han.

I sin avhandling undersöker han i vilken utsträckning lagstiftningen begränsar myndighetens utrymme att fatta ett avbrytandebeslut.

En upphandlande myndigheten måste uppvisa ”sakligt godtagbara skäl” för avbrytande.

Besluten motiveras av någon typ av rättslig riskminimering, ofta kombinerat med olika typer av kommersiella överväganden.

Samtidigt kan det finnas andra underliggande skäl än de som myndigheten framför.

– Anledningen kan i värsta fall vara att på ovidkommande grunder undvika en viss leverantör som avtalspart, säger Fredrik Morawetz.

Svensk rätt på området är strängare än EU-rätten. Det faktum att ett avbrytandebeslut konstateras vara förenligt med EU:s primärrätt räcker alltså inte för att det ska godtas.

Under 1990-talet lades det fram ett antal utredningar som föreslog en omfattande begränsning av myndighetens utrymme att fatta ett avbrytandebeslut och starka sanktioner i form av ersättningsskyldighet.

– Men med tiden kom det synsättet att svänga och domstolspraxis tog gradvis allt större hänsyn till myndighetens intresse i det enskilda fallet, konstaterar Fredrik Morawetz.

 Saklighetskravet är på väg att utvecklas till ett förvaltningsrättsligt inspirerat krav på myndighetens beslutsprocess, snarare än en materiell begränsning av beslutsutrymmet att avbryta en annonserad offentlig upphandling.

Fredrik Morawetz anser att domstolarna borde vara mer proaktiva i sin rättsbildning.

– Den överprövningspraxis som har vuxit fram leder i praktiken till ett egendomligt utfall där det kan ifrågasättas om ett åsidosättande av ett rättsstridigt avbrytandebeslut överhuvudtaget fyller någon reell funktion. Jag skulle vilja se en bredare prövning av avbrytandebeslutet. Inte bara att man tittar på formella och på tidigare rättsfall.

I sin avhandling har Fredrik Morawetz också tittat närmare på vilka möjligheter anbudsgivarna har att få skadestånd om förvaltningsrätten kommer fram till att det inte fanns grund för ett avbrytande. Något som i praktiken är mycket ovanligt.

Fredrik Morawetz funderar därför på om man i större utsträckning borde driva frågan om skadestånd i allmän domstol.

– Det är rimligt att anbudsgivare får ersättning vid avbrytanden i vissa fall, säger han.

En av hans huvudslutsatser är att det behövs bättre statistik och mer empirisk forskning kring varför allt fler upphandlingar avbryts.

– Det behövs riktade forskningssatsningar på området. I Både Norge och Damark har kommit längre än oss.

I Danmark avbryts ännu fler upphandlingar.

– Där har man tillsatt utredningar om de samhällsekonomiska konsekvenserna. Det borde man göra i Sverige också, säger Fredrik Morawetz.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Olof Axelsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

8 kommentarer på "Sätter i system att avbryta"

  1. Anders skriver:
    2020-03-05 kl. 08:55

    Hej,

    Tror siffrorna blev lite bakvända här eller att du beskriver en ökning och inte att: ”minskat från 6 till 8 procent?”.

    Sedan har du missat ett o- i meningen: ”lika [o]relevant mått på upphandlingens kvalitet som att en upphandling överprövas.” Överprövas eller ej säger noll och inget om kvalité eller avsaknad av Kvalité.

    Svara
    1. Olof Axelsson skriver:
      2020-03-05 kl. 09:02

      Stort tack för att du uppmärksammade att siffrorna blivit omkastade, det är korrigerat nu. Däremot är det just ordet ”relevant” som Fredrik Linder och Martina Sterner använder i sin analys. /Olof Axelsson

  2. Herr Olsson skriver:
    2020-03-05 kl. 09:32

    Man skulle kunna raljera och säga att en advokat kanske talar i eget intresse när man ser ett problem med att fler upphandlingar avbryts som ett alternativ till att gå till en överprövningsprocess. Jag har själv under senare år vid åtminstone två tillfällen avbrutit och gjort om en upphandling, ”självrättelse”, efter att en anbudslämnare lämnat in begäran om överprövning utifrån grunder som vi som UM inte ansåg vara ett problem men där vi var tveksamma på utfallet. Med tanke på domstolarnas extremt långa handläggningstider (har varit med om upp till 8 månader för att bara få ett besked på att FR avslog ansökan) så blir det ett pragmatiskt övervägande som UM anser jag, där man helt enkelt ställer ledtider emot varandra, avbryta och göra om eller fullfölja en process med möjligen tveksam utgång. Själv tror jag att domstolarnas långa handläggningstider är en stor bakomliggande faktor.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2020-03-05 kl. 12:12

      Att avbryta en upphandling kräver samma grad av saklighet som fullgörande.

      Om ni som UM nu ansåg att ni agerat rätt men trots detta avbröt för att vinna tid (eller hur man nu ska tolka din kommentar), kan det konstateras att ni genom detta likväl riskerade bryta mot tillämplig upphandlingslag.

  3. Per Johansson skriver:
    2020-03-05 kl. 13:15

    Allvarligare än ev. lagbrott är nog den förtroendeskada som uppstår i leverantörsrelationen när leverantören ser att en UM agerar först efter att man begärt överprövning av en upphandling.. Det är lite som att be om fler överprövningar.

    Svara
    1. Bosse skriver:
      2020-03-05 kl. 15:41

      Den ödmjuke upphandlaren kan faktiskt inse att det finns fog för en leverantör att begära överprövning pga ett otydligt förfrågningsunderlag. Det är inte alltid som man lyckas träffa rätt i kravbilder och överarbetade utvärderingsmodeller. Den upphandlare som ser en överprövning som negativ bör se sig själv i spegeln. Precis som Per säger så ska man avbryta endast om det finns fog för det och stöd i lagstiftningen. Det ska absolut inte användas som ett skäl endast för att undvika överprövning. En god dialog före en upphandling och under perioden för avtalsspärren kan undvika många missförstånd.

  4. John skriver:
    2020-03-16 kl. 11:58

    Det finns många perspektiv som bör beaktas när det gäller avbrytanden av upphandlingar.

    Ett perspektiv är att det kan vara väldigt svårt att utforma perfekta förfrågningsunderlag. Och oavsett hur många RFI:er man genomför krävs ibland en skarp annonsering för att på allvar trycktesta sitt FFU. Leverantörernas ”medverkan” krävs, och så som regelverket ser ut idag är det ofta taktiskt korrekt att ”avvakta och se om man vinner”. Det är därmed inte alltid affärsmässigt motiverat för en leverantör att lägga ner sin själ i arbetet med en RFI.

    Att avbryta en upphandling kan ofta kännas som ett misslyckande, men ibland får det snarast ses som ett nödvändigt läromoment i arbetet med en upphandling. Det räcker med en enda svag/bristfällig bestämmelse i ett FFU för att sänka hela inköpet.

    I den bästa av världar skulle dock merparten av avbrytanden ske tidigt (i god tid före sista anbudsdag, då FFU också kan justeras) snarare än som idag, efter anbudsinlämnande och tilldelningsbeslut. Förmodligen krävs regeländringar för att nå dit.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2020-03-18 kl. 11:46

      Håller med i din analys!

      Det finns mycket att vara kritisk om avseende upphandlingssidan, men när det kommer till att ta ansvar för tidiga påtalande om brister i förfrågningsunderlaget är det något som ankommer på anbudsgivarsidan!

      Det indirekta ansvaret som sedan ligger på upphandlingssidan är att förvalta synpunkterna på ett ändamålsenligt sätt utan att låta tidspress eller prestige stå i vägen.

Lämna ett svar till John Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Erfaren upphandlare

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Olof Axelsson

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • AI för upphandlare | 19 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhetEfterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…

Senaste inläggen

  • Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna