Ska den som förlorar överprövningsprocess bli skyldig att betala den vinnande partens rättegångskostnader? Förenklingsutredningen föreslår detta, men många remissinstanser tvekar.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tillstyrker förslaget. Bedömningen är att detta kommer att bidra till att minska antalet överprövningar. Byggherrarna gillar också processkostnadsansvar. Det flaggas dock för att ytterligare en tvistefråga, rättsgångskostnaderna, kan öka domstolarnas handläggningstider.
Trots att Arbetsgivarverket på det hela taget applåderar utredningens slutsatser finns funderingar kring hur processkostnadsansvar slår bland upphandlande myndigheter. Riskaversion kan inte uteslutas, vilket innebär att säkra lösningar väljs framför det utvecklande och kreativa.
TCO hör till de tveksammas skara. Liksom många andra remissinstanser luftas oro för hur ett processkostnadsansvar kommer att slå mot mindre leverantörer. Risken att betala behöva motpartens rättegångskostnader kan innebära att man avskräcks från att hävda sin rätt.
– Vår slutsats är att nackdelarna med ett processkostnadsansvar ser ut att överväga fördelarna, summerar Johan Lidén, advokat vid Front Advokater.
Front noterar att ett processkostnadsansvar fungerar mest effektivt i en juridisk miljö som tillåter att parterna kan välja att undvika en domstolsprövning genom att förlikas. Och så är det som bekant inte fallet i upphandlingsmål.
Processkostnadsansvar inom ett regelverk med förhållandevis låg mognadsgrad riskerar dessutom att vältra över kostnaderna för grundläggande rättsbildning på enskilda parter. Att utforma en grundläggande basnivå av regler och principer sköts i normalfallet av lagstiftaren snarare än av domstolarna.
– Om ett processkostnadsansvar ska införas i överprövningsmål är det angeläget att ytterligare analysera vilka drivkrafter som den nya ordningen kan förväntas ge upphov till, poängterar Johan Lidén.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer