Trots att miljökrav kan leda till såväl minskad miljöbelastning och kostnadsbesparingar ställs inte alltid denna typ av krav. Anledningarna till det är många: rädsla för överprövning, brist på kompetens och, framför allt, resursbrist.
Malin Möller, miljö- och klimatstrateg i Sollentuna kommun, menar att resursbristen är det största problemet. Hon beskriver ett moment 22:
– Miljökrav ställs inte i upphandlingen eftersom resurser för att följa upp kraven saknas. Å andra sidan finns inte intresse för att skapa resurser till uppföljning eftersom det inte ställs några miljökrav.
I ett annat inlägg på Inköpsrådet.se poängterar hon att det inte är något självändamål att ställa miljökrav i samtliga upphandlingar. Det gäller att våga prioritera – och ställa miljökraven där de gör störst nytta.
– Koncentrera dig på de upphandlingar som kan ge betydande miljöpåverkan och är stora i kvantitet för din organisation, säger hon och tipsar om den så kallade RPS-metoden (Relevans, Potential och Styrbarhet) .
Finns det fler anledningar till att miljökrav inte alltid ställs?
– Under alla år som jag arbetat med miljökrav i upphandling har jag fått höra att det kostar att ställa miljökrav.
Kortsiktigt och för den egna verksamheten kan miljökrav betyda ökade priser. Därför ber Malin Möller dig att lyfta blicken och se den långsiktiga samhällsnyttan – och de besparingar som kan göras i ett samhällsperspektiv.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer