Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så kan nollbud stoppas

Kristian Pedersen och Karl Lundvall analyserar varför nollbud och negativa priser förekommer i offentliga upphandlingar och beskriver i denna artikelserie fem metoder för att sätta stopp för osund strategisk anbudsgivning.

| 2016-05-23

Det kan finnas ekonomiskt rationella skäl för en anbudsgivare att offerera ett mycket lågt pris, utan att det för den skull ligger något osunt bakom.

Det kan exempelvis handla om att anbudsgivaren har tillfällig överkapacitet i sin produktion och fasta kostnader för personal och annat som inte kan undvikas. En annan förklaring kan vara att det rör sig om produkter som redan har producerats, eventuellt med kort hållbarhet eller med oundvikliga kostnader för lagerhållning eller liknande.

Ytterligare en förklaring kan vara att anbudsgivaren är beredd att ta kostnader för att få arbeta med en viss offentlig kund för att utveckla nya system, lära sig nya metoder eller för att få ett värdefullt referensuppdrag. I dessa fall finns det normalt varken möjlighet eller behov av att upphandlaren agerar mot det låga priset. Om anbudsgivaren har en bra förklaring till sitt låga anbud är det som utgångspunkt en god affär att också acceptera anbudet

Låga priser kan också bli ett problem när anbudsgivaren inte ha för avsikt att leva upp till sina åtaganden.

Det kan ta sig uttryck i att anbudsgivaren systematiskt inte levererar vissa varor eller tjänster, ofta med hänvisning till att de inte är tillgängliga. Syftet med prissättningen är att öka möjligheterna till framgång i upphandlingen och göra vinst genom att leverera andra varor eller tjänster till mer normala och för leverantören mer förmånliga villkor.

Det kan också handla om att anbudsgivaren i och för sig har för avsikt att leverera, men inte det som offererats i upphandlingen, utan något annat. Exempelvis kanske anbudsgivaren erbjuder en mer kvalificerad och dyrare konsult, en dyrare ersättningsprodukt eller tillämpar olika typer av tilläggsvillkor, som olika typer av administrativa avgifter eller påslag. Många ramavtal ger leverantörer möjligheter att agera på detta sätt.

Ett sådant agerande  kallar vi osund strategisk anbudsgivning.  Företag med den strategin får en konkurrensfördel jämfört med andra anbudsgivare, som räknar med att infria sina åtaganden och därför kalkylerar med högre kostnader. Agerandet leder också till högre kostnader för köparen och i vissa fall också problem med att överhuvudtaget få leverans.

Det finns goda möjligheter att skydda sig mot de negativa konsekvenserna av osund strategisk anbudsgivning, både i samband med upphandling och under avtalstiden. Vi återkommer i ytterligare artiklar om hur upphandlare kan agera för att motverka osund strategisk anbudsgivning.

Här är alla delar i artikelserien

Del 1: Så kan nollbud stoppas (denna del)
Del 2: Välj utvärderingsmodell med omsorg
Del 3: Kräv förklaring av onormalt låga anbud
Del 4: Rätt avtal kan stoppa nollbud
Del 5: Dokumentera för att stoppa avtalsbrott
Del 6: Uppföljning stoppar nollbud

En artikelserie av Kristian Pedersen och Karl Lundvall.
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen.
Karl Lundvall är PhD och Managing Economist vid Copenhagen Economics.

Läs mer: Metod

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Så kan nollbud stoppas"

  1. Lars Elfström skriver:
    2016-05-23 kl. 11:07

    Ser med spänd förväntan fram mot artiklarna om osund strategisk anbudsgivning. Jag hoppas att ni tar upp elhandel i dessa artiklar.

    Svara
  2. Lennart skriver:
    2016-06-07 kl. 16:02

    Synd att texten i artikeln inte svarar på rubrikens påstående, Klick bait …

    Svara
    1. Bo Nordlin skriver:
      2016-06-07 kl. 16:11

      Detta är första delen i en artikelserie. Övriga delar ger fler svar. I slutet av artikeln finns numera länkar till de publicerade övriga delarna.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026