Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så kan nollbud stoppas

Kristian Pedersen och Karl Lundvall analyserar varför nollbud och negativa priser förekommer i offentliga upphandlingar och beskriver i denna artikelserie fem metoder för att sätta stopp för osund strategisk anbudsgivning.

| 2016-05-23

Det kan finnas ekonomiskt rationella skäl för en anbudsgivare att offerera ett mycket lågt pris, utan att det för den skull ligger något osunt bakom.

Det kan exempelvis handla om att anbudsgivaren har tillfällig överkapacitet i sin produktion och fasta kostnader för personal och annat som inte kan undvikas. En annan förklaring kan vara att det rör sig om produkter som redan har producerats, eventuellt med kort hållbarhet eller med oundvikliga kostnader för lagerhållning eller liknande.

Ytterligare en förklaring kan vara att anbudsgivaren är beredd att ta kostnader för att få arbeta med en viss offentlig kund för att utveckla nya system, lära sig nya metoder eller för att få ett värdefullt referensuppdrag. I dessa fall finns det normalt varken möjlighet eller behov av att upphandlaren agerar mot det låga priset. Om anbudsgivaren har en bra förklaring till sitt låga anbud är det som utgångspunkt en god affär att också acceptera anbudet

Låga priser kan också bli ett problem när anbudsgivaren inte ha för avsikt att leva upp till sina åtaganden.

Det kan ta sig uttryck i att anbudsgivaren systematiskt inte levererar vissa varor eller tjänster, ofta med hänvisning till att de inte är tillgängliga. Syftet med prissättningen är att öka möjligheterna till framgång i upphandlingen och göra vinst genom att leverera andra varor eller tjänster till mer normala och för leverantören mer förmånliga villkor.

Det kan också handla om att anbudsgivaren i och för sig har för avsikt att leverera, men inte det som offererats i upphandlingen, utan något annat. Exempelvis kanske anbudsgivaren erbjuder en mer kvalificerad och dyrare konsult, en dyrare ersättningsprodukt eller tillämpar olika typer av tilläggsvillkor, som olika typer av administrativa avgifter eller påslag. Många ramavtal ger leverantörer möjligheter att agera på detta sätt.

Ett sådant agerande  kallar vi osund strategisk anbudsgivning.  Företag med den strategin får en konkurrensfördel jämfört med andra anbudsgivare, som räknar med att infria sina åtaganden och därför kalkylerar med högre kostnader. Agerandet leder också till högre kostnader för köparen och i vissa fall också problem med att överhuvudtaget få leverans.

Det finns goda möjligheter att skydda sig mot de negativa konsekvenserna av osund strategisk anbudsgivning, både i samband med upphandling och under avtalstiden. Vi återkommer i ytterligare artiklar om hur upphandlare kan agera för att motverka osund strategisk anbudsgivning.

Här är alla delar i artikelserien

Del 1: Så kan nollbud stoppas (denna del)
Del 2: Välj utvärderingsmodell med omsorg
Del 3: Kräv förklaring av onormalt låga anbud
Del 4: Rätt avtal kan stoppa nollbud
Del 5: Dokumentera för att stoppa avtalsbrott
Del 6: Uppföljning stoppar nollbud

En artikelserie av Kristian Pedersen och Karl Lundvall.
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen.
Karl Lundvall är PhD och Managing Economist vid Copenhagen Economics.

Läs mer: Metod

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Så kan nollbud stoppas"

  1. Lars Elfström skriver:
    2016-05-23 kl. 11:07

    Ser med spänd förväntan fram mot artiklarna om osund strategisk anbudsgivning. Jag hoppas att ni tar upp elhandel i dessa artiklar.

    Svara
  2. Lennart skriver:
    2016-06-07 kl. 16:02

    Synd att texten i artikeln inte svarar på rubrikens påstående, Klick bait …

    Svara
    1. Bo Nordlin skriver:
      2016-06-07 kl. 16:11

      Detta är första delen i en artikelserie. Övriga delar ger fler svar. I slutet av artikeln finns numera länkar till de publicerade övriga delarna.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…
Catherine Finér : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
Bråttom är en ursäkt för dålig planering. Om en upphandlare är involverad i hela processen och inte bara pakethållare så…
David B : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
Din bästa affär är alltid din nästa affär

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026