Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så kan nollbud stoppas

Kristian Pedersen och Karl Lundvall analyserar varför nollbud och negativa priser förekommer i offentliga upphandlingar och beskriver i denna artikelserie fem metoder för att sätta stopp för osund strategisk anbudsgivning.

| 2016-05-23

Det kan finnas ekonomiskt rationella skäl för en anbudsgivare att offerera ett mycket lågt pris, utan att det för den skull ligger något osunt bakom.

Det kan exempelvis handla om att anbudsgivaren har tillfällig överkapacitet i sin produktion och fasta kostnader för personal och annat som inte kan undvikas. En annan förklaring kan vara att det rör sig om produkter som redan har producerats, eventuellt med kort hållbarhet eller med oundvikliga kostnader för lagerhållning eller liknande.

Ytterligare en förklaring kan vara att anbudsgivaren är beredd att ta kostnader för att få arbeta med en viss offentlig kund för att utveckla nya system, lära sig nya metoder eller för att få ett värdefullt referensuppdrag. I dessa fall finns det normalt varken möjlighet eller behov av att upphandlaren agerar mot det låga priset. Om anbudsgivaren har en bra förklaring till sitt låga anbud är det som utgångspunkt en god affär att också acceptera anbudet

Låga priser kan också bli ett problem när anbudsgivaren inte ha för avsikt att leva upp till sina åtaganden.

Det kan ta sig uttryck i att anbudsgivaren systematiskt inte levererar vissa varor eller tjänster, ofta med hänvisning till att de inte är tillgängliga. Syftet med prissättningen är att öka möjligheterna till framgång i upphandlingen och göra vinst genom att leverera andra varor eller tjänster till mer normala och för leverantören mer förmånliga villkor.

Det kan också handla om att anbudsgivaren i och för sig har för avsikt att leverera, men inte det som offererats i upphandlingen, utan något annat. Exempelvis kanske anbudsgivaren erbjuder en mer kvalificerad och dyrare konsult, en dyrare ersättningsprodukt eller tillämpar olika typer av tilläggsvillkor, som olika typer av administrativa avgifter eller påslag. Många ramavtal ger leverantörer möjligheter att agera på detta sätt.

Ett sådant agerande  kallar vi osund strategisk anbudsgivning.  Företag med den strategin får en konkurrensfördel jämfört med andra anbudsgivare, som räknar med att infria sina åtaganden och därför kalkylerar med högre kostnader. Agerandet leder också till högre kostnader för köparen och i vissa fall också problem med att överhuvudtaget få leverans.

Det finns goda möjligheter att skydda sig mot de negativa konsekvenserna av osund strategisk anbudsgivning, både i samband med upphandling och under avtalstiden. Vi återkommer i ytterligare artiklar om hur upphandlare kan agera för att motverka osund strategisk anbudsgivning.

Här är alla delar i artikelserien

Del 1: Så kan nollbud stoppas (denna del)
Del 2: Välj utvärderingsmodell med omsorg
Del 3: Kräv förklaring av onormalt låga anbud
Del 4: Rätt avtal kan stoppa nollbud
Del 5: Dokumentera för att stoppa avtalsbrott
Del 6: Uppföljning stoppar nollbud

En artikelserie av Kristian Pedersen och Karl Lundvall.
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen.
Karl Lundvall är PhD och Managing Economist vid Copenhagen Economics.

Läs mer: Metod

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Så kan nollbud stoppas"

  1. Lars Elfström skriver:
    2016-05-23 kl. 11:07

    Ser med spänd förväntan fram mot artiklarna om osund strategisk anbudsgivning. Jag hoppas att ni tar upp elhandel i dessa artiklar.

    Svara
  2. Lennart skriver:
    2016-06-07 kl. 16:02

    Synd att texten i artikeln inte svarar på rubrikens påstående, Klick bait …

    Svara
    1. Bo Nordlin skriver:
      2016-06-07 kl. 16:11

      Detta är första delen i en artikelserie. Övriga delar ger fler svar. I slutet av artikeln finns numera länkar till de publicerade övriga delarna.

Lämna ett svar till Lennart Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud