Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Inte nöjda med förvaltningsdomstolarna

Förtroendet för svenska domstolar är inte genomgående på topp. Särskilt kritiska är de advokater som processar i skattemål vid förvaltningsdomstolarna.

| 2018-05-14

En klar majoritet av de advokater som processar i skattemål, 61 procent, anser att förvaltningsdomstolarna är partiska. Endast 12 procent menar att de är opartiska. Det framgår av en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av insamlingsstiftelsen Rättvis skatteprocess.

Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess, anser att resultatet är allvarligt och ett tydligt underbetyg för förvaltningsdomstolarna:

– I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central. Man måste kunna lita domstolarnas objektivitet.

Skatteadvokaterna anser att bevisprövningarna i förvaltningsdomstol för det mesta inte får ett rimligt utfall. Dessutom tenderar ärenden att dra ut på tiden samtidigt som domar och beslut inte motiveras i tillräcklig utsträckning.

Luttrade advokater anser att det inte går att vinna skattemål i första instans. Åsikten är att domstolarna i det närmaste alltid dömer till statens förmån och att det inte saknas ”politiska” domar.

– Om advokaterna har rätt missar förvaltningsdomstolarna ett av sina mest grundläggande uppdrag enligt svensk grundlag: att iaktta opartiskhet.

Undersökningens 335 nätintervjuer ger vid handen att av de advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, upplever endast sju procent domstolen som partisk.

– Samtidigt som förvaltningsdomstolarna får mycket hård kritik har de allmänna domstolarna ett starkt förtroende, noterar Carl Göransson.

Läs mer: JuridikLagstiftningSamhälle

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Inte nöjda med förvaltningsdomstolarna"

  1. Renate skriver:
    2018-05-14 kl. 21:39

    På vilket sätt är skattemål relevanta att titta på i upphandlingssammanhang?

    Journalisten verkar även ha tolkat statistiken felaktigt:

    ”Undersökningens 335 nätintervjuer ger vid handen att av de advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, upplever endast sju procent domstolen som partisk.”

    Vad jag kan utläsa avser den siffran (7%) övriga mål i förvaltningsdomstolarna. Att siffran ser ut att ligga på motsvarande nivå för allmänna domstolar kan förvisso vara intressant för den som är nyfiken, men att utelämna siffran för övriga mål än skattemål i förvaltningsdomstolarna leder närmast tankarna till ett försök till vilseledande från journalistens sida. För övriga mål i förvaltningsdomstolarna anser 74 % av advokaterna att domstolen är opartisk.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2018-05-14 kl. 22:25

      Man skiljer i undersökningen på förvaltningsdomstol, allmän domstol och specialdomstol. Av artikeln följer att av advokater som processar i ”annan domstol” (än förvaltningsdomstol) och då främst i allmän domstol (alltså inte specialdomstol) så uppfattar endast 7 % av dessa advokater domstolen som partisk. Dessa 7 % har således inget att göra med ”övriga mål” i förvaltningsdomstol som du påstår.

      Vidare är det förvisso vara så att undersökningen inte har direkt relevans för oss upphandlare men om man tänker efter så kan man ganska snart konstatera följande:
      1) Förvaltningsdomstolarna prövar ”tvister” mellan enskilda och det allmänna, ena parten utgörs alltså alltid av ett offentligt organ.
      2) Av de advokater som brukar processa i skattemål så upplever en klar majoritet (61 %) att förvaltningsrättens domare är partiska.
      3) Förvaltningsrätten dömer även i överprövningsmål avseende upphandling.
      4) Med beaktande av 1-3 finns det skäl att ifrågasätta opartiskheten hos förvaltningsrättsdomare även i upphandlingsmål.
      5) Artikeln har således viss relevans för oss upphandlare.

    2. Per Eriksson skriver:
      2018-05-15 kl. 07:27

      Hej Renate,

      Är väl medveten om att enkäten inte fokuserar på upphandlingsmål. Mot bakgrund av den skarpa kritik som framförs, och vikten av opartiskhet inom rättsväsendet, är min bedömning ändå att denna nyhetstext inte är ointressant för Inköpsrådets målgrupp.

      Jag har inget intresse av att vilseleda, men inser att det i korta texter kan vara svårt att fånga in alla aspekter. Därför är jag noga med att, där så är möjligt, länka till bakgrundsmaterial såsom rapporter, utredningar och domar.

      //Per på Inköpsrådet

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026