Sysselsättningskrav har blivit vanligare i framför allt upphandlingar av infrastrukturprojekt. Vinnande anbudsgivare lovar att erbjuda jobb och/eller praktikplatser till personer som står långt från arbetsmarknaden.
Den allmänna uppfattningen är att dessa krav hjälper människor att få in en fot i arbetslivet. Fast det har i ärlighetens namn saknats hårda fakta kring effekterna av sysselsättningskrav på olika nivåer.
– Under utvecklingen av stödet för sysselsättningskrav i offentlig upphandling har en återkommande fråga varit vad det ger för effekt och hur man ska kunna bedöma om det är lönsamt att ställa kraven, säger Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.
Myndigheten har därför tagit fram en samhällsekonomisk beräkningsmodell. Den ger en fingervisning om nyttan av att ställa sysselsättningskrav redan innan upphandlingen genomförts.
– Den kommer att göra det mycket enklare för upphandlande organisation att både prognostisera och följa upp upphandling med sysselsättningskrav.
I ett beräkningsexempel av en upphandling med sysselsättningskrav, där en nyanländ person får jobb med anställningsstöd i 12 månader, gör samhället en vinst på över 200 000 kronor:
– Alla går med vinst: staten, kommunen, regionen, den vinnande leverantören och individen, säger Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist och projektledare för det EU-finansierade projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling vid Upphandlingsmyndigheten.
”Ett räkneexempel där en nyanländ person får jobb med anställningsstöd i 12 månader visar en vinst för samhället på över 200 000 kronor.”
Anställningsstöd 12 månader? Innebär bara att någon annan betalar med andra skattemedel. Snarare cirkulär ekonomi än en vinst. Att presentera det som en vinst är ………………. ord som jag väljer att inte skriva ut här.
Vem försöker man egentligen lura?
Rimligtvis har de räknat med kostnaden för anställningsstödet i kalkylen. Arbetslöshetsersättning är ju även det en ganska stor kostnad.