Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Huvuddelar och etapper

ExpertkommentarEn frågeställare ska upphandla en skola med idrottshall på totalentreprenad. Viktigast är att skolan blir klar i tid, den har alltså högre prioritet än idrottshallen. Vad ska man tänka på när det gäller huvuddelar respektive etapper? Inköpsrådets expert Jakob Waldersten svarar.

| 2020-07-13
Jakob Waldersten är Inköpsrådets expert på entreprenadupphandlingar.

Fråga: Hej! Jag ska upphandla en skola med tillhörande idrottshall på totalentreprenad (ABT 06) med en entreprenadsumma genom ABT 06. Det viktigaste är att skolan kommer att bli färdigställd inom föreskriven tid, den har alltså högre prioritet än idrottshallen. Det kommer att bli en totalsumma för allt samt färdigställandetiden ska vara densamma.

Jag har läst följande hos Inköpsrådet om huvuddelar respektive etapper. Hur ska jag förfara med förseningsviten om skolan kan bli klar men ej idrottshallen? Ska jag kalla det etapper eller huvuddelar?

Svar: Hej och tack för din fråga! Syftet med etapper och huvuddelar utvecklas i Motiv till AMA AF 12 under AFC/D.44 Deltider respektive AFC/D.1 Omfattning.

Etappindelning med deltider
Tanken med etappindelning är att beställaren i förfrågningsunderlaget kan ange när entreprenören ska ha färdigställt en större eller mindre del av entreprenaden. Skälet till detta kan vara olika, men min erfarenhet är att beställaren oftast använder etappindelning för att förtid kunna ta del av entreprenaden i bruk utan att få olika garantitider.

Andra tänkbara anledningar är när beställaren själv ska tillhandahålla visst arbete som är beroende av färdigställandet eller då upphandlingsformen är delad entreprenad (se länkad artikel ovan) och en sidoentreprenörs arbeten är avhängigt en annan sidoentreprenörs.

För att etappindelning ska få effekt är det givetvis viktigt att det kombineras med villkor om förseningsvite.

Huvuddelar
Om entreprenaden innehåller lätt särskiljbara delar kan det finnas anledning att i stället för etapper dela in den i huvuddelar. Skillnaden med huvuddelar är att entreprenaden även avtalsmässigt hålls isär i vissa delar då varje huvuddel har sin egen kontraktssumma och garantitid.

Fördelen med det är att entreprenören kan lämna ett lägre anbud om denne slipper ansvara för den del som färdigställs först under längre tid än senare färdigställda delar.

Andra fördelar kan vara att beställaren vår möjlighet att ”testa” entreprenören och i stället för att häva hela entreprenaden, om det finns fog för detta, låta annan entreprenör endast färdigställa senarelagd huvuddel. Är beställaren exploatör kan det finnas goda skäl att dela upp uppförandet av ett antal lägenhetshus i huvuddelar i avvaktan på finansiering eller liknande.

Uppdelning i aktuellt fall
Som jag uppfattar omständigheterna i ditt fall skulle en uppdelning i såväl etapper som huvuddelar med fördel kunna tillämpas. Frågan blir därför något strategisk då bägge alternativen innebär möjlighet att vitesbelägga försening av delar av entreprenaden.

Tänk på att vitesvillkor är konkurrenshämmande och kostnadsdrivande. När jag arbetade med entreprenadupphandling brukade jag tillämpa en pragmatisk trappa där ett lägre vite utgick för de första veckorna och ett högre därefter.

Jag utgår från att ni i planeringsskedet tänkt er att hela entreprenaden ska vara färdig samma datum eller kort tid emellan och att det i princip endast är prioriteringen av skolbyggnaden som är relevant. Detta talar för etappindelning där själva skolbyggnaden förenas med ett något strängare vitesvillkor än idrottshallen, förslagsvis 2 % utan trappa (en rimlig vitesnivå ligger normalt på 0,5-1 %).

Det sagda förutsätter dock att den deltid som anges också är rimlig och innehåller viss marginal. Det kan i sammanhanget vara lockande att i AF-delen särreglera ABT:s regler om rätt till tidsförlängning.

Om beställaren bestämmer när en del av entreprenaden ska påbörjas och avslutas är beställaren också ansvarig för att reglerna i arbetsmiljölagen och anslutande föreskrifter följs. Beställaren ansvarar därför för att kontraktstiden är så pass väl tilltagen att arbetet kan utföras i sådan takt att risk för olyckor undviks.

Om villkoren avseende tidsförlängning särregleras behöver i så fall kontraktstiden anpassas (förlängas) därefter. Av beställaren föreskrivna tider utgör även uppgifter för vars riktighet beställaren enligt ABT ansvarar för. Om någon färdigställandetid visar sig vara orimligt kort är det något som faller tillbaka på beställaren.

Jakob Waldersten
Bolagsjurist, Sh bygg, sten och anläggning

Har du frågor om entreprenadupphandling? Mejla info@inkopsradet.se.

Annons

Är du sugen på att fördjupa dig inom offentlig upphandling av entreprenader? Upphandling24 arrangerar en populär kurs för dig oavsett om du redan arbetar som entreprenadupphandlare eller om du är upphandlare inom andra områden. Läs mer här!

Läs mer: EntreprenadExpertkommentar

Jakob Waldersten

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Jakob Waldersten

Jakob Waldersten är jurist och ger rådgivning, håller utbildningar och föreläser genom egna bolaget Walderstens juridiska. Han har tidigare varit bolagsjurist på byggbolag, upphandlingsansvarig på kommunalt fastighetsbolag samt jurist på entreprenadjuridisk advokatbyrå.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud