Den juridiska termen force majeure är vanlig i upphandlingssammanhang – och i avtal i största allmänhet. Praktiskt innebär force majeure att part vid speciella omständigheter frigörs från att fullgöra sina åtaganden.
Till de omständigheter som avtalsparten inte bedöms kunna förutse eller påverka hör krig, krigsliknande händelser, inbördeskrig, strejk, revolution eller uppror. Avtalsbrott ursäktas även när naturen slår till på ett oväntat eller oförutsägbart sätt.
Fast Upphandlingscenter FBR (Falun-Borlängeregionen) anser inte att strejk eller lockout hos part, blixtnedslag, översvämning eller eldsvåda i leverantörens driftlokaler utgör force majeure.
– Tack Inköpsrådet för att ni uppmärksammat oss på strängare force majeure formulering i våra kommersiella villkor avseende leverantörens driftlokaler, säger Anders Karlin, chef för Upphandlingscenter FBR.
Diskvalificerar inte den här skärpningen små leverantörer som inte har flera anläggningar eller kontor?
– Vi kommer skyndsamt att se över denna formulering.
Anders Karlin upplever dock inte formuleringen som en speciellt omtvistad fråga. Någon enstaka gång har det kommit upp genom åren.
– Jag har nog aldrig fått reaktionen att någon anbudsgivare/leverantör avstår från att lämna anbud med det strängare villkoret kring ”driftlokaler” som motivering.
Upphandlingscenter FBR är gemensam upphandlingsorganisation för kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika och Säter. Anders Karlin beskriver ett målmedvetet arbete för att skapa upphandlingsunderlag som affärsmässiga och rättssäkra – samt rimliga i riskhantering för att underlätta för exempelvis mindre aktörer att lämna anbud.
– I detta fall vilar inte vår formulering på tillräckligt väl grundade motiveringar, vilket jag beklagar.
Få fart på er avtalsförvaltning! Upphandling24 arrangerar en populär heldagsutbildning för dig som behöver kunskap, inspiration och verktyg för att påbörja eller komma vidare med ditt arbete med en strukturerad avtalsförvaltning. Läs mer här!
Jag kan rekommendera det som prof. Christina Ramberg har skrivit om force majeure i https://www.avtalslagen2010.se/Section/10.2 (se även hennes kommentar till texten nedan). Det är en ändamålsenlig och bra reglering, och en god approximation till vad som gäller enligt svensk dispositiv rätt:
10.2 Ursäktligt avtalsbrott (force majeure)
(1)
Ett avtalsbrott är ursäktligt om avtalsenlig prestation hindrats av en omständighet som legat utanför parts kontroll och som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med eller tagit i beaktande vid tiden för avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
(2)
Om hindret endast är tillfälligt, är avtalsbrottet ursäktligt under så lång tid som är rimlig med hänsyn till hindrets konsekvenser för partens möjligheter att prestera avtalsenligt.
(3)
När hindret är permanent bortfaller parternas skyldigheter att prestera. För återgång av redan utförda prestationer gäller § 5.7(2) och (3).
(4)
Den part som inte presterar avtalsenligt och är ursäktad enligt ovanstående stycken, ska ge motparten meddelade om hindret och hur det påverkar möjligheten att prestera enligt avtalet. Om sådant meddelande inte ges inom skälig tid efter det att parten fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om hindret, är han skyldig att utge ersättning för den skada som motparten kunde ha undvikit om meddelandet lämnats i rätt tid.
(5)
Inget i denna bestämmelse hindrar att en part innehåller sin prestation eller häver avtalet. Denna bestämmelse begränsar alltså endast parts rätt till fullgörelse, prisavdrag och skadestånd.
Men varför skall man alls reglera force majeure i avtal?
Antingen följer en sådan reglering redan av den dispositiva rätten, såsom enligt 27 § köplagen, eller också ansvarar leverantören bara om den har varit vårdslös. I det förra fallet gör en avtalad force majeure-klausul varken till eller från och tillför således varken nytta eller onytta, utan bara text. I det senare fallet innebär den – om något – en skärpning av leverantörens ansvar! Och det är nog i de flesta fall knappast meningen.
Troligtvis för att alla inte är utbildade jurister och behöver vägledning och tydlighet i avtalet med vad som avses med force majeure.
Jämför bara standardavtalen AB/ABT. Sett till avtalslagen, allmänna avtalsrättsliga principer och analogier med köplagen exempelvis skulle vi kunna kapa bort rätt många villkor som ändå skulle tillämpas i praktiken.
Det är inte konstigare än att man enligt bruksanvisningen till mikron inte får mikra katten. Vissa behöver helt enkelt bli upplysta om det som är självklart för andra.
Jon!
Sant i led 1, avseende varor. (Men där kan det finnas biförpliktelser som inte regleras av KöpL. Men visst, man skall se till att inte röra till rättsförhållandet med en massa specialare.)
Led 2: Nu råkar jag vara rätt förtjust i kontrollansvaret, och arbetar dessutom för köparsidan, så jo, jag tycker det gör nytta. Fast att blixtnedslag, översvämning (annat än självförvållad) inte skulle utgöra FM, det är svårbegripligt.