Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Leverantörsstyrning: praktiska råd

Ulrika Ajax fortsätter sin artikelserie om leverantörsstyrning. I del två tipsar hon om hur man rent praktiskt förbättrar och effektiviserar inköpsarbetet genom avtalsöversikt, spendanalys och leverantörsutveckling.

Att arbeta med leverantörsstyrning är ett sätt att se till att vi får ut mesta nyttan av våra skattepengar. Så länge vi gör någonting för att förbättra leverantörsstyrningen blir resultatet bättre än om vi inte gör någonting.

Vilka aktiviteter ska vi lägga tid och resurser på? Det beror såklart på hur mycket vi redan har gjort inom detta område.

Det finns någon form av hygiennivå. En upphandlingschef i en kommun sa till mig en gång att om de skulle sätta en person på att kvalitetsgranska alla fakturorna (att fakturorna stämmer överens med gjorda beställningar och avtalade priser) hade de på nolltid tjänat in den medarbetarens lönekostnader.

Har man inte möjlighet att anställa, trots ett vinnande business case, är e-handelssystemet en lösning. När vi använder e-handelssystemen fullt ut kommer vi att få detta på köpet. Dock kommer det nog att dröja många år innan vi har alla våra leverantörer i systemet.

Att ha koll på sina avtal hör också till de första saker som bör hanteras. Det behöver inte vara krångligt att skapa sig denna överblick. Saknas tillgång till en avtalsdatabas, även om de flesta upphandlingssystem har en sådan, funkar Excel.

Med en aktuell avtalsöversikt kommer vi ganska långt. Vi kan säga upp avtalen i tid, starta nya upphandlingar i tid, och undvika otillåtna direktupphandlingar (otillåtna förlängningar).

Tar vi detta ett steg längre och pratar avtalsförvaltning kan vi göra även det mer eller mindre avancerat. Önskeläget är att ha en ansvarig avtalsförvaltare som har full koll på innehållet i avtalet, leveransen och leverantörsrelationen, samt styr efter detta.

En aktivitet som kräver en större insats, men som ger frukt tämligen omgående, är att beräkna sin spend. Spend är våra kostnader för gjorda inköp, fördelade på produktkategorier. Där kan vi se organisationens köpmönster: hur mycket man köper, vem som köper, vilka våra största leverantörer är samt se hur lång leverantörssvansen är, det vill säga alla leverantörer med små värden.

Att analysera spenden ger underlag till beslut som konsolidering av avtal, nya upphandlingar och val av strategiska leverantörer. Spenden är en av grunderna i kategoristyrt inköpsarbete.

Hur är det då med relationerna med leverantören samt leverantörsutvecklingen? Det har länge varit ett tabuområde för oss inom den offentliga sfären.

Vi har varit alltför försiktiga med att träffa våra leverantörer för att undvika risker som att bryta mot principerna likabehandling och diskriminering. Tack och lov håller detta på att förändras.

Att ge leverantörerna möjlighet att bidra med sitt kunnande och ta bättre kontroll över leveransen – i och med att vi sitter i förarsätet – är två områden där vi kan skapa värde för våra verksamheter. Leverantörsrelationer och leverantörsutveckling kommer jag att utveckla i nästa inlägg.

När vi tränger djupare och blir mer specifika finns en olöst utmaning – i alla fall för mig. Hur kan vi styra valet av leverantörer? Vi har mest fokus på leverantörsstyrning när vi har en leverantör att styra, alltså när vi har ett avtal och en avtalad leverans.

Backar vi lite i processen, till när vi skriver vårt förfrågningsunderlag, önskar jag att vi kunde göra mer i kvalificeringskraven än vad som idag är tillåtet. Det jag tänker på är när vi ska upphandla ett partnerskap, när det handlar om en strategiskt viktig leverans.

Då skulle jag vilja ställa krav som leder till att vi får en leverantör som ”passar” oss – för att säkra att leverantörens företagskultur matchar vår företagskultur och att de förstår våra utmaningar. En möjlighet jag har provtryckt med jurist är att föra in det under krav på leverantörens yrkeskunnande och använda kap 11 kap 13 § i LOU.

Hur kan jag säkerställa att den leverantör som jag kommer att teckna avtal med fungerar som partner? Ett fyra år långt avtal med en leverantör som inte förstår oss och våra utmaningar. Det är katastrof!

Har du en framkomlig väg? Hör i så fall av dig! Just nu står jag och trampar vatten i denna fråga.

Visst är det spännande? Så många möjligheter att göra förbättringar. Vår utmaning är att vi oftast har för lite tid och resurser för att aktivt arbeta med leverantörsstyrning.

Som möjlighet att få stöd kan jag nämna att Upphandlingsmyndigheten håller på att skriva två vägledningar inom detta område. I mars-april ska de publicera en vägledning för avtalsförvaltning. Senare i år kommer vägledningen för hur vi kan arbeta med spenden.

Detta är del två i en serie om fem delar om leverantörsstyrning. Samtliga delar hittar du här:

Del 1: En bra början
Del 2: Praktiska råd 
Del 3: Bättre affärer med bra relationer
Del 4: Ta kontroll över uppföljningen
Del 5:  Så ger inköp ökad verksamhetsnytta

 

Lediga jobb

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026