De förändringar av regelverket kring upphandling som håller på att genomföras i Sverige och andra länder bygger på EU-direktiv. Samtidigt kritiseras de upphandlingar som EU:s egna institutioner genomför för avsteg från 2014 års upphandlingsdirektiv.
Europeiska revisionsrätten har granskat de fyra största EU-institutionernas upphandlingar. År 2014 uppgick de till motsvarande närmare 40 miljarder kronor.
Enligt rapporten överensstämmer EU-institutionernas upphandlingsregler i stora drag med EU:s allmänna lagstiftning om offentlig upphandling. Till portalbestämmelserna hör att upphandlingskontrakt ska utlysas med så brett deltagande som möjligt för att möjliggöra största möjliga konkurrens.
Fast det saknas inte kritik. Revisionsrätten menar att EU–institutionerna kunna göra mer för att underlätta för små och medelstora företag. Rent praktiskt handlar det om att förenkla reglerna och ta bort onödiga hinder som försvårar för potentiella anbudsgivare.
Det noteras att de flesta EU-institutioner saknar regler om att genomföra en marknadsundersökning innan det formella upphandlingsförfarandet inleds. Dessutom skulle kontrakt oftare ha kunnat delas upp i delar.
Revisionsrätten föreslår att EU-institutionerna skapar en gemensam elektronisk kontaktpunkt för sin upphandlingsverksamhet. Via en enda webbplats ska alla aktörer få tillgång till relevant information och ha kontakt med EU-institutionerna.
Granskarna vill också att kommissionen ska föreslå en mekanism för snabb prövning av klagomål från företag som anser sig orättvist behandlade. Prövningen ska göras innan ärendet går till Europeiska ombudsmannen eller EU-domstolen.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer