Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Tilläggsavtal ingånget efter ikraftträdandet av LUK förklarades ogiltigt, att det sagts upp spelade ingen roll. OBS att detta mål har avgjorts av HFD (se HFD:s dom den 11 november 2020, mål nr 1742-20)

Kammarrätten i Göteborg, 2020-03-24, Mål nummer 3795-19, LUK, Upphandlingsprocess

En kommun ingick den 12 september 1991 ett tjänstekoncessionsavtal med A. Därefter har tilläggsavtal ingåtts den 6 oktober 1992, den 4 juli 2000, den 14 september 2007 samt ytterligare ett den 4 januari 2018.

Genom tjänstekoncessionsavtalet kom parterna överens om att A skulle sätta upp väderskydd, stadsinformationstavlor, stadspelare, gatutoaletter och papperskorgar av visst slag och antal.

All utrustning skulle kvarstå i A:s ägo och kommunen förband sig att utan kostnad låta A nyttja erforderlig mark som hörde till myndigheten eller som myndigheten hade förfoganderätt till. Kommunen gav även A ensamrätt att upplåta dispositionsrätten till reklam i anläggningarna.

B ansökte om överprövning av avtalens giltighet och begärde att förvaltningsrätten interimistiskt skulle förordna om att tilläggsavtalet av den 4 januari 2018 inte skulle få fullgöras till dess något annat bestämts.

Förvaltningsrätten beslutade den 26 februari 2018 att avslå yrkandet om interimistiskt beslut eftersom tilläggsavtalet inte ansågs ha en så självständig ställning gentemot tidigare avtal eller annars var av sådan karaktär att det borde ha betraktats som en koncession i sig. Det ansågs inte sannolikt att B:s talan kunde prövas enligt den nuvarande lagstiftningen.

B överklagade detta avgörande till Kammarrätten i Göteborg som beslutade att avtalet inte fick fullgöras innan annat hade bestämts (mål nr 972-18). Kammarrätten ansåg att LUK är tillämplig i den situationen att ett kontrakt ändras efter ikraftträdandet och att det var sannolikt att avtalet som helhet inte utgjorde en tillåten ändring enligt LUK.

Under målet i förvaltningsrätten ingick A och kommunen en överenskommelse om att avtalet skulle upphöra och kommunen gjorde därför gällande att målet skulle avskrivas.

Men B menade att delar av avtalet redan hade fullgjorts och att överenskommelsen inte visade att utförda avtalsprestationer skulle återgå.

 Förvaltningsrätten konstaterade att utredningen i målet inte ensidigt talade för att överenskommelsen utgjorde en uppsägning och det fanns därför inga skäl för att avskriva målet. Förvaltningsrätten konstaterade också att tilläggsavtalet innebar en sådan utvidgning av avtalets omfattning att det utgjorde en väsentlig ändring och att det således skulle ogiltigförklaras.

Kommunen och A överklagade till kammarrätten som avslog överklagandena.

Kammarrätten uttalade att parterna i ett fall som detta inte förfogar över processen på ett sådant sätt att de genom att säga upp avtalet kan undvika att beslut fattas om ogiltigförklaring av det avtal som ingåtts med åsidosättande av LUK. Oberoende av om prestationer hade utväxlats mellan parterna fann således kammarrätten att det fanns skäl att ogiltigförklara avtalet.

 

HFD:s avgörande av målet finns här:

https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstaforvaltningsdomstolen/2020/domar-och-beslut/1742-20.pdf

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud