Upphandlingsprocess

En enhet genomförde en upphandling och använde ett förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt LUF. Upphandlingen överprövades av två leverantörer och förvaltningsrätten beslutade att upphandlingen skulle göras om. Enheten överklagade till kammarrätten och anförde att förvaltningsrättens dom grundades på omständigheter som enheten inte hade fått bemöta. Kammarrätten konstaterade att det sökanden anfört i sitt sista yttrande i förvaltningsrätten utgjorde nya omständigheter som inte tidigare hade förts fram i målet, varför enheten borde ha fått tillfälle att yttra sig över det i enlighet med 18 § FPL. Att enheten på eget initiativ hade tagit del av yttrandet ansågs sakna betydelse för…

En enhet annonserade en upphandling som gällde ett byggentreprenadkontrakt för upprustning av en järnvägslinje. Ett konsortium lämnade anbud i upphandlingen men uteslöts på grund av dess förmåga att genomföra kontraktet. Den anbudsgivare som ledde konsortiet ansökte om överprövning och tilldelades senare kontraktet. Därefter väckte anbudsgivaren återigen talan och yrkade att enhetens beslut att förklara en konkurrents anbud giltigt skulle ogiltigförklaras samt att upphandlingsrapporten och samtliga rättsakter som rörde metoderna för att utvärdera konkurrentens anbud skulle ogiltigförklaras. Underinstansen ogillade talan med motivering att den väckts för sent. Anbudsgivaren överklagade till överinstans och anförde att bolaget endast informerats om utvärderingen av sitt…

Arton upphandlande myndigheter och enheter genomförde en gemensam upphandling. En ansökan om överprövning inkom och den avslogs. Sedan avtal tecknats inkom ett överklagande. Eftersom en upphandling inte får prövas efter det att ett avtal har slutits skrev kammarrätten av målen.

En upphandlande myndighet upphandlade järnvägstrafik enligt EU:s kollektivtrafikförordning, kollektivtrafiklagen och LUK. Efter fattat tilldelningsbeslut ansökte en anbudsgivare som inte tilldelats kontrakt om överprövning av upphandlingen och yrkade att den skulle göras om.  Anbudsgivaren hävdade att upphandlingen var behäftad med flera fel och att dessa hade medfört skada för denne. Myndigheten bestred. Förvaltningsrätten gick på den sökande leverantörens linje och fann att det i upphandlingen saknats en definition eller en tydlig beskrivning av vad som avses med rimliga och bärkraftiga delpriser och att upphandlingen därför brast i transparens. Dessutom fann förvaltningsrätten att det fanns risk för att utvärderingen av det totala…

En upphandlande myndighet genomförde en ramavtalsupphandling avseende El-service. Upphandlingen genomfördes genom ett förenklat förfarande enligt LOU. Myndigheten beslutade att anta A som ramavtalsleverantör. B:s anbud förkastades eftersom B inte uppfyllde de obligatoriska kraven som ställdes upp i upphandlingsdokumentet. B ansökte om överprövning och yrkade i första hand att upphandlingen skulle rättas på så sätt att B:s anbud skulle utvärderas och att anbudet från A skulle förkastas. I andra hand yrkade B att upphandlingen skulle göras om eftersom de obligatoriska kraven stod i strid med transparensprincipen. Förvaltningsrätten ansåg att de krav som ställdes på anbudsgivarna framgick med tillräcklig tydlighet samt anförde…

Den ungerska lagstiftningen tillät att tillsynsmyndigheten – ex officio och trots att preskriptionsfristen enligt den tidigare nationella lagstiftningen hade löpt ut – inledde en utredning beträffande ett offentligt kontrakt som ingicks innan den nya lagstiftningen trädde i kraft i syfte att fastställa en överträdelse och fatta beslut om påföljd. Frågan som EU-domstolen prövade var om rättssäkerhetsprincipen innebär hinder mot nationell upphandlingsbestämmelse med retroaktiv verkan. EU-domstolen menade att rättsmedelsdirektiven varken ålägger eller förbjuder medlemsstaterna att föreskriva rättsmedel till förmån för de nationella tillsynsmyndigheterna så att dessa kan få fastställt överträdelser av lagstiftningen. Bestämmelserna i rättsmedelsdirektiven innehåller minimikrav i syfte att göra…

En kommun ingick den 12 september 1991 ett tjänstekoncessionsavtal med A. Därefter har tilläggsavtal ingåtts den 6 oktober 1992, den 4 juli 2000, den 14 september 2007 samt ytterligare ett den 4 januari 2018. Genom tjänstekoncessionsavtalet kom parterna överens om att A skulle sätta upp väderskydd, stadsinformationstavlor, stadspelare, gatutoaletter och papperskorgar av visst slag och antal. All utrustning skulle kvarstå i A:s ägo och kommunen förband sig att utan kostnad låta A nyttja erforderlig mark som hörde till myndigheten eller som myndigheten hade förfoganderätt till. Kommunen gav även A ensamrätt att upplåta dispositionsrätten till reklam i anläggningarna. B ansökte om…

En upphandlande myndighet genomförde fem upphandlingar avseende driftentreprenader för barmarkshållning och vinterväghållning av gatumark samt rensning av brunnar på gatumark inom olika stadsdelsområden.  Upphandlingarna genomfördes som ett öppet förfarande enligt LOU. Anbuden från A förkastades då dessa bedömdes vara onormalt låga och myndigheten ansåg att A inte på ett tillfredsställande sätt förklarat det låga priset på efterfrågade prisposter. A ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle få avslutas först sedan rättelse gjorts på så sätt att A:s anbud tas upp till utvärdering. Förvaltningsrätten konstaterade att det funnits skäl att granska anbudet från A närmare och begära en förklaring på…

En kommun ingick den 15 juni 2017 ett hyreskontrakt för lokal med A. Därefter ansökte A om överlåtelse av hyresavtalet till B vilket godkändes av kommunen. Kommunen ingick den 29 januari 2019 avtal med B om hyra av fem bostadshus med beräknat tillträde den 30 juni 2019, dock senast den 30 november 2019. Den 29 januari 2019 ingick kommunen även ett arrendeavtal med B. C ansökte om överprövning av giltigheten av hyresavtalet som ingicks den 29 januari 2019 och yrkade att avtalet skulle ogiltigförklaras eftersom det ingåtts utan föregående annonsering. Förvaltningsrätten biföll C:s ansökan och förklarade hyresavtalet ogiltigt. Kommunen överklagade…

Flera upphandlande myndigheter genomförde under 2016 en upphandling av ramavtal för fast och mobil telefoni. Upphandlingen inleddes i juni 2016 och avtalet som skulle ersättas skulle löpa ut den 15 oktober 2017. A tilldelades ramavtalet. Efter ansökan av B överprövades upphandlingen först av Förvaltningsrätten i Malmö och därefter av Kammarrätten i Göteborg som beslutade att upphandlingen skulle göras om. A överklagade kammarrättens avgörande till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd. Under överprövningsprocessen direktupphandlade flera myndigheter de aktuella telefonitjänsterna genom att ingå avtal med A. Flera upphandlande myndigheter ingick också avtal med B, som tidigare levererat de tjänster som upphandlingen gällde,…