Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Skatteskulder – uteslutning eller inte uppfyllt obligatoriskt krav?

Kammarrätten i Göteborg, 2019-01-07, mål nr 2375–18, Obligatoriska krav, Uteslutning

En kommun upphandlade färdtjänst enligt reglerna om öppet förfarande i LOU. En leverantör som hade uteslutits, och som påstods inte hade fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter, ansökte om överprövning och yrkade rättelse i form av en ny utvärdering med beaktande av anbudet från denne.

Leverantören menade att kommunen i strid med både likabehandlings- och proportionalitetsprinciperna hade förkastat anbudet. Om kommunen hade agerat korrekt skulle leverantören, som hade det lägsta jämförelsepriset, tilldelats kontraktet, varför kommunens överträdelse av LOU inneburit skada eller risk för skada för leverantören. Enligt leverantören var man endast två dagar sen med skatteinbetalningen. Den korta tiden mellan skattedeklarationen och betalningen och beloppets storlek gjorde uteslutandet till en oproportionerlig åtgärd. Vidare menade leverantören att denne, i strid med 13 kap. 4 § LOU, inte fått tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som kommunen ansåg utgjorde skäl för uteslutning. Kommunen hade varken förklarat att de omständigheter som under korrespondensen mellan parterna efterfrågades kunde utgöra skäl för uteslutning eller gett leverantören skälig tid att komma in med sitt yttrande, varför undantag för uteslutning enligt 13 kap. 5 § andra stycket LOU förelåg.

Kommunen bestred ansökan och menade att skäl för uteslutning förelåg. Leverantörens skatteskulder hade kontrollerats vid två tillfällen under anbudsutvärderingsprocessen, både dagen då tilldelningsbeslutet fattades och två veckor tidigare. Kontrollen visade att leverantören hade skatteskulder på drygt en miljon kronor. Information om att denna skatteskuld var betald inkom till kommunen först efter att tilldelningsbeslutet hade fattats. Det framgick dessutom tydligt av korrespondensen mellan parterna att skatteskulden kunde utgöra grund för uteslutning.

Förvaltningsrätten konstaterade att leverantören samma dag som tilldelningsbeslutet fattades hade förfallna skatteskulder som uppgick till 1 156 254 kronor, och att leverantören redan två veckor tidigare hade informerats om att sådana omständigheter kunde utgöra skäl för uteslutning. Det framgick även i förfrågningsunderlaget att ett obligatoriskt krav var att anbudsgivaren skulle vara fri från skuld för svenska skatter.

Den tid som kommunen hade gett leverantören att visa att skulden var betald var visserligen mycket kort, men eftersom leverantören redan tidigare blivit informerad om konsekvenserna av förekommen skatteskuld och själv borde ha uppmärksammat den aktuella skatteskulden ansåg förvaltningsrätten att svarstiden varit skälig. Kommunen hade haft fog för sin bedömning att leverantören inte hade fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter, varför förkastandet av anbudet varken stred mot likabehandlings- eller proportionalitetsprincipen. Ansökan om överprövning avslogs.

Leverantören överklagade till kammarrätten, där myndigheten ändrade sitt försvar på så sätt att man i första hand menade att det inte varit fråga om en uteslutning av leverantören. Kravet att anbudsgivarna skulle vara fria från skuld för skatter var enligt kommunen ett kvalificeringskrav, eller ett obligatoriskt krav, enligt 14 kap. LOU, varför det i stället varit fråga om ett förkastande av leverantörens anbud på grund av bristande kravuppfyllelse.

Kammarrätten ansåg att kravet på skuldfrihet som uppställts i förfrågningsunderlaget inte kunde anses ta sikte på någon annan situation än den som regleras i 13 kap. 2 § andra stycket LOU. Kravet kunde därmed inte enligt kammarrätten uppfattas som ett kvalificeringskrav enligt 14 kap. LOU. Frågan var då om förutsättningarna för uteslutning av leverantören enligt 13 kap. 2 § LOU varit uppfyllda och om leverantören hade fått tillfälle att yttra sig före uteslutningsbeslutet i enlighet med 13 kap. 4 § LOU.

Kammarrätten redogjorde för den korrespondens om leverantörens skatteskulder, som pågått mellan parterna under de två veckor som föregick tilldelningsbeslutet, och konstaterade både att leverantören hade fått tillfälle att yttra sig över skatteskulderna i enlighet med 13 kap. 4 § LOU och att kommunen hade haft fog för att utesluta leverantören i enlighet med 13 kap. 2 § andra stycket LOU. Med hänsyn till skatteskuldens storlek var uteslutning en proportionell åtgärd. Att tillåta leverantören att delta i upphandlingen trots den avsevärda skatteskulden skulle ha stridit mot likabehandlingsprincipen. Kammarrätten avslog därför överklagandet. Det var således korrekt av kommunen att utesluta leverantören på grund av skatteskulderna.

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…
Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…

Senaste inläggen

  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026