En myndighet upphandlade lokalvårdstjänster som ett öppet förfarande. Tilldelningsbeslut fattades i april 2016. Den leverantör som hamnat på andra plats i utvärderingen ansökte om överprövning, yrkade rättelse och menade att den vinnande leverantörens anbud inte uppfyllde vissa ska-krav. Myndigheten bestred och förvaltningsrätten avslog ansökan med hänvisning till att den sökande leverantören inte visat att den vinnande leverantören inte uppfyllde samtliga skall-krav samt vidare att det vore oproportionerligt att utesluta den vinnande leverantörens anbud med hänvisning till de påstådda bristerna.
Leverantören överklagade till kammarrätten, och anförde att myndigheten hade frånfallit obligatoriska krav i förfrågningsunderlaget då den godtog ett registreringsbevis som inte var utfärdat av Bolagsverket, samt referenser som inte avsåg utställningslokaler. Myndigheten menade att det inte skulle ha varit proportionerligt att förkasta anbudet utan ansåg att den vinnande leverantören svarat på ett fullgott sätt.
Kammarrätten påpekade att en förutsättning för att förfrågningsunderlaget ska kunna fylla sin konkurrensuppsökande funktion är att de potentiella leverantörerna kan vara säkra på att obligatoriska krav upprätthålls under hela förfarandet, att det därför är viktigt att de krav som ställs är proportionerliga. Vidare kräver likabehandlingsprincipen att samtliga anbud är förenliga med förfrågningsunderlaget för att garantera en objektiv jämförelse mellan dem. Kammarrätten fann att bifogande av ett registreringsbevis från UC var i sin ordning trots att kravet angav att det skulle vara ett bevis från Bolagsverket. När det gällde ett referenskrav, som skulle omfatta städning av utställningslokaler, fann kammarrätten däremot inte att den vinnande leverantören hade uppfyllt kravet. Kammarrätten gjorde därmed inte en sådan proportionalitetsbedömning som förvaltningsrätten vidtagit. Eftersom kammarrätten fann att den vinnande leverantören inte uppfyllt kravet på referenser, och att kravet i sig fick anses proportionerligt, ansågs den upphandlande myndigheten ha brutit mot likabehandlingsprincipen och den klagande leverantören ha lidit skada. Kammarrätten biföll överklagandet och beslutade att rättelse skulle ske genom en ny utvärdering utan beaktande av den vinnande leverantörens anbud.