En upphandlande myndighet genomförde en förenklad upphandling av entreprenad av ett skjutfält enligt LUFS. I upphandlingen inkom tre anbud (A, B och C) och begränsad kontroll tillämpades. Anbudet med lägst pris skulle antas. Den leverantör som lämnat lägst pris (A) kontrollerades, vilket innebar att denne ombads lämna in kompletterande handlingar för att styrka sin lämplighet. Myndigheten fann att referensuppdragen inte motsvarade kvalificeringskraven och förkastade anbudet från A, för att därefter pröva den B som lämnat näst lägst pris. B hade uppfyllt kvalificeringskraven ansåg myndigheten och B antogs.
A ansökte om överprövning och yrkade i första hand rättelse på så vis att A skulle anses uppfylla kraven, i andra hand att B skulle uteslutas och i tredje hand att upphandlingen skulle göras om. A menade att A uppfyllde kraven men att inte B gjorde det och att det inte hade varit transparent i förfrågningsunderlaget hur kontrollen skulle gå till. Myndigheten bestred och hävdade att ansökan skulle avslås. Myndigheten menade att A inte led skada av hanteringen av B:s anbud eftersom A:s anbud rätteligen hade förkastats.
Förvaltningsrätten fann att myndigheten agerat korrekt i sin uteslutning av A:s anbud. Frågan var om A kunde anses ha lidit skada till följd av de övriga åberopade omständigheterna. Om det hade funnits brister i alla anbud skulle upphandlingen behöva göras om och då skulle A kunna anses ha lidit skada. I målet hade dock A bara pekat på brister i B:s anbud och inte i C:s anbud. Förvaltningsrätten ansåg inte att A kunde anses lida skada eftersom A inte hävdat brister i C:s anbud. Då fanns inte skäl att kontrollera påstådda brister i B:s anbud och förvaltningsrätten avslog ansökan.
A överklagade till kammarrätten och yrkade att domen skulle upphävas och målet återförvisas till förvaltningsrätten för prövning av de delar som inte prövats. A påpekade att A omöjligen kunde visa brister i C:s anbud då detta anbud inte hade aktualiserats för den begränsade kontrollen, dvs. det fanns inga handlingar att granska.
Kammarrätten fann när det gällde förvaltningsrättens skadebedömning att A inte hade haft någon möjlighet att invända mot C:s anbud. Det gick därmed inte att utesluta att A kunde ha riskerat att lida skada av de påstådda bristerna i B:s anbud och förvaltningsrätten borde därför ha prövat invändningarna B:s anbud. Om det vinnande anbudet skulle förkastas skulle ju även C:s anbud behöva kontrolleras och utvärderas. Kammarrätten biföll överklagandet, upphävde förvaltningsrättens dom och återförvisade målet till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning.