En myndighet upphandlade ramavtal för tillfälligt boende för asylsökande. I överprövningen var samma krav i fråga som i de fem målen ovan. Leverantör 1 ansökte om överprövning och yrkade att leverantör 2, som hade ett lägre jämförelsepris än leverantör 1, skulle förkastas. Leverantör 1 hävdade att leverantör 2 inte styrkt sin rätt att nyttja den offererade fastigheten genom ett hyreskontrakt. Leverantör 2 hade till anbudet bifogat ett samarbetsavtal mellan leverantör 2 och fastighetsägaren. Samarbetsavtalet utgjorde dock inte ett hyresavtal, det innehöll exempelvis inget villkor om ersättning och däri stadgades att avtalet skulle kompletteras med ett sedvanligt hyresavtal.
Förvaltningsrätten fann att avtalet inte kunde anses styrka att leverantör 2 hade tillgång till den offererade fastigheten. Eftersom bristen inte kunde anses ha påverkat det konkurrensuppsökande skedet beslutade förvaltningsrätten att rättelse skulle ske på så sätt att en ny utvärdering skulle göras där anbudet från leverantör 2 inte skulle beaktas.
Myndigheten och leverantör 2 överklagade domen. I likhet med förvaltningsrätten fann kammarrätten att samarbetsavtalet inte kunde anses utgöra ett hyresavtal och att det inte kunde anses styrka att leverantör 2 hade tillgång till fastigheten. Kammarrätten uttalade att avtalet i viktiga avseenden var så obestämt att det snarare var att se som en icke bindande avsiktsförklaring. Kammarrätten avslog överklagandet och förvaltningsrättens dom om rättelse utan beaktande av leverantör 2:s anbud stod sig.