Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Även en leverantör som äger visst varumärke, som myndigheten hänvisat till, kan lida skada då syftet med hänvisningen – i form av påstått ska-krav – varit otydligt m.m. (bristande transparens)

Kammarrätten i Göteborg, 1970-01-01, 4889-17

En upphandlande myndighet upphandlade ramavtal för gas och gasol, och tilldelade en anbudsgivare kontrakt. Två leverantörers anbud hade förkastats då de inte ansågs ha offererat en produkt som var likvärdig den myndigheten hade angett i förfrågningsunderlaget. En av dessa leverantörer ansökte om överprövning och anförde att det inte funnits grund att hänvisa till ett varumärke som teknisk specifikation. Vidare hade det varit otydligt att det funnits ett krav på lukttillsats, vilket inte framgick på annat sätt än att den angivna produkten innehöll en sådan. Det var först i tilldelningsbeslutet som myndigheten angav att de båda förkastade anbuden inte uppfyllde detta krav.

Myndigheten bestred ansökan och invände att angivandet av ett visst varumärke varit motiverat och att den klagande leverantören borde ha förstått vad som efterfrågades eftersom den angivna produkten kom från dennes sortiment.

Förvaltningsrätten konstaterade att hänvisning till varumärken enligt 6 kap. 4 § i 2007 års LOU får ske i undantagsfall och att den upphandlande myndigheten har bevisbördan för att förutsättningarna föreligger. Domstolen fann att myndigheten lika gärna hade kunnat beskriva produkten istället för att hänvisa till varumärke, men att den klagande leverantören inte kunde anses ha lidit eller riskerat att lida skada då denne bort förstå att lukttillsats efterfrågades. Förvaltningsrätten avslog ansökan.

Leverantören överklagade till kammarrätten och menade att det inte var uteslutet att även en anbudsgivare som marknadsförde angiven referensprodukt kunde lida skada vid otillåten hänvisning. Tre av fyra anbudsgivare hade inte förstått att det varit ett krav med lukttillsats, vilket visade att förfrågningsunderlaget varit otydligt. Uppenbarligen skulle leverantören ha offererat den angivna produkten om den hade förstått, anförde denne.

Kammarrätten fann att endast den omständigheten att en leverantör äger det efterfrågade varumärket inte i sig utesluter att denne kan missgynnas genom hänvisning. Rätten konstaterade att syftet med möjligheten att hänvisa är att underlätta för leverantörerna och inte för den upphandlande myndigheten, och att det måste vara objektivt omöjligt att beskriva upphandlingsföremålet tillräckligt preciserat och begripligt utan hänvisningen. Så ansågs inte vara fallet här och förfrågningsunderlaget var därför inte transparent. Att leverantören inte offererade produkten trots att den hade haft möjlighet styrkte detta. Eftersom felet hänförde sig till det konkurrensuppsökande skedet skulle upphandlingen göras om.

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud