En kommun upphandlade färdtjänst enligt reglerna om öppet förfarande i LOU. En leverantör, vars anbud hade förkastats med hänvisning till att det inte uppfyllde ett kvalificeringskrav som innebar att alla anbud skulle innehålla information om anbudsgivarens kvalitets- och miljöledningssystem, ansökte om att rättelse skulle ske på så sätt att leverantörens anbud inte skulle förkastas på den angivna grunden.
Leverantören ansåg sig ha uppfyllt kravet varför förkastandet skett i strid med likabehandlingsprincipen. Den påstådda skadan bestod i att leverantören hade lämnat det lägsta anbudsutvärderingspriset och därför hade tilldelats kontraktet om förkastandet inte hade skett.
Leverantören hade gett in en kvalitets- och miljöredovisning, men problemet var att det i bilagan hänvisades inte bara till leverantören utan också till leverantörens systerbolag och ett ytterligare bolagsnamn. Leverantören menade dock att dokumentet verkligen var deras eget kvalitets- och miljöledningssystem och att det måste anses uppenbart att de andra bolagsnamnen var felskrivningar.
Men kommunen ansåg att hänvisningen till de andra bolagsnamnen, trots att det varit fråga om en felskrivning, innebar att dokumentet inte kunde godkännas som ett intyg på leverantörens eget kvalitets- och miljöledningssystem.
Förvaltningsrätten ansåg att trots att det bifogade dokumentet på två ställen innehöll fel bolagsnamn framgick det med tillräcklig tydlighet att dokumentet avsåg leverantörens kvalitets- och miljöledningssystem. Anbudet hade således innehållit information om anbudsgivarens kvalitets- och miljöledningssystem varför leverantören hade uppfyllt kravet. Kommunen hade agerat i strid med likabehandlingsprincipen genom att på den angivna grunden förkasta anbudet. Förvaltningsrätten beslutade att rättelse skulle ske på så sätt att leverantörens anbud togs upp till fortsatt prövning.
Kommunen överklagade till kammarrätten, som konstaterade att det aktuella kravet i förfrågningsunderlaget inte var högre ställt än att en beskrivning av anbudsgivarens kvalitets- och miljöledningssystem skulle lämnas. De två felaktiga bolagsnamnen förekom enligt domstolen i samband med allmängiltiga upplysningar som skulle kunna ha varit relevanta för i stort sett vilket bolag som helst, varför felaktigheterna inte kunde anses ge någon vilseledande information om kvalitets- och miljöarbetet hos leverantören.
Kammarrätten noterade också att det fanns föråldrade uppgifter om leverantören i det aktuella dokumentet, men att dessa uppgifter saknade relevans för bedömningen av om kravet på information om leverantörens kvalitets- och miljöledningssystem var uppfyllt och att det inte heller fanns någon utredning som visade att leverantören inte tillämpade innehållet i dokumentet om sitt kvalitets- och miljöledningssystem. Kammarrätten instämde därför i förvaltningsrättens bedömning.
I samband med överklagandet framförde kommunen att anbudet utöver de felaktiga bolagsnamnen även innehöll ytterligare brister som inneburit att anbudet skulle ha förkastats. Kommunen anförde att leverantören inte hade lämnat någon information om rekryteringsmetod, utbildningsinsatser eller vilka bränsletyper som skulle användas vid utförande av uppdraget.
Domstolen pekade i detta hänseende på instansordningsprincipen och ansåg att förvaltningsrätten, som första instans, borde ta ställning till om dessa invändningar kunde prövas och i sådana fall pröva dem. Kammarrätten återförvisade därför målet till förvaltningsrätten för ny prövning.