Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Detta gäller för behövlighetsbedömning

Behövlighetsbedömning är ett nytt ord i upphandlarvokabulären. Att bedöma om det finns anledning att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor är dock ingen alldeles enkel sak.

| 2017-06-16

Upphandlande myndigheter och enheter är sedan den 1 juni skyldiga att, under vissa förutsättningar, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Även om regeringen i den nya lagens förarbeten nämnt bland annat bygg och taxi som riskbranscher är den stora och svåra frågan vid vilka upphandlingar som denna typ av kontraktsvillkor är behövliga.

Svaret är att det avgörandet ligger på varje enskild upphandlande myndighet. Vid en så kallad behövlighetsbedömning används tillgänglig information, egen och andras, för att avgöra om det är läge att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor.

Upphandlingsmyndigheten har bland annat tagit fram en FAQ för att besvara vanliga frågor kring behövlighetsbedömningen. Det betonas att helhetsperspektivet avgör behovet och att endast välgrundade uppgifter ska användas. Bedömningen behöver inte heller ta sikte på hela branscher, utan kan avse en viss region eller en viss grupp av arbetstagare.

Kan en leverantör överklaga resultatet av en behövlighetsbedömning eller beslut om att inte göra någon sådan bedömning inför en upphandling?

Charlotta Frenander, jurist på Upphandlingsmyndigheten, hänvisar till förarbetena (proposition 2016/17:163 s. 44). Där framhålls att varje åtgärd som en myndighet vidtar i samband med upphandling och som kan ha rättslig verkan utgör ett beslut som kan bli föremål för överprövning.

– Det gäller också underlåtenhet att vidta sådana åtgärder som följer av skyldigheter i lagstiftningen.

Om en upphandlande myndighet eller enhet bedömer att villkoren inte behöver ställas ska detta beslut kunna överprövas, men huvudsakligen då endast mot de grundläggande principerna och då särskilt likabehandlingsprincipen. Om det senare visar sig att det fanns ett behov som myndigheten inte kände till eller borde ha känt till, torde bedömningen enligt propositionen inte kunna ifrågasättas.

Hur är det med formaliareglerna kring hur bedömningen ska dokumenteras och arkiveras?

– Det är samma regler för offentlighetsprincipen och upprättande av allmänna handlingar som i övrig offentlig förvaltning.

Charlotta Frenander säger att Upphandlingsmyndigheten arbetar vidare för att underlätta för upphandlare att ställa arbetsrättsliga villkor:

– Inom de områden där vi bedömer att det behövs, kommer vi arbeta med att ta fram villkor för lön, semester och arbetstid i dialog med arbetsmarknadens parter och andra intressenter. Vi vill även ta till vara och sprida goda exempel.

Läs mer: LagstiftningMetodSociala kravUpphandlingsstöd

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Erfaren upphandlare

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • AI för upphandlare | 19 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?
Detta innebär den första IPI-åtgärdenDetta innebär den första IPI-åtgärden
Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhetEfterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Intressant ämne, ser fram emot del 2 med det innehåll som utlovas där!
Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…

Senaste inläggen

  • Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?
  • Detta innebär den första IPI-åtgärden
  • Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
  • Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
  • Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget