Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

AI – i offentlig upphandlings tjänst

ExpertkommentarFör första gången sedan år 2000 kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. Magnus Josephson svarar på frågan vilken nytta AI kan gör inom offentlig upphandling.

| 2020-09-27
Magnus Josephson, en av Inköpsrådets experter.

Fråga: Vilken nytta kan AI skapa inom offentlig upphandling för offentlig sektor och dess leverantörer?

Svar: För första gången på 20 år kommer det andra stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling: artificiell intelligens, AI. 

Vilket var det första? Jo – att internet började användas för att sprida information om pågående offentliga upphandlingar. Detta började ganska exakt år 2000.

Innan dess kom Official Journal ut i form av en papperskatalog – dagligen – och kunde vara på 150-200 sidor. Tänk att kunna få upphandlingsannonserna på mejl i stället!

Några år senare kunde man även få tillgång till all dokumentation genom att logga in i olika upphandlingssystem som Tendsign och andra och ladda ner förfrågningsunderlag och skicka anbud digitalt. Äntligen slut på att bära/skicka/buda kuvert/pärmar och kartonger med anbud!

Detta har varit den huvudsakliga teknikutvecklingen sedan dess vad gäller hur digitaliseringen och distributionen av upphandlingsinformationen sköts. 

Det har effektiviserat och kvalitetssäkrat kommunikationen mellan köpare och säljare enormt mycket — men utvecklingen har stannat av. Det är fortfarande så att när man som anbudsgivare väl laddat ner dokumenten så måste man manuellt läsa sig till vilken information som är viktig i de olika dokumenten. Det tar tid innan man blir duktig på det.

Därefter ska man sammanställa informationen, kanske göra en presentation av det viktigaste för andra på företaget. Som anbudsgivare kanske man vill se hur faktureringen ser ut hos den upphandlande verksamheten, vilka anbudsgivare som varit med tidigare, vilken budget som har funnits, vilka avtalsperioder som finns på 50 potentiella kunder med mera. 

All sådan information har fram tills nu behövts samlas in och analyserats manuellt vilket kostar mycket tid och pengar.

Det är här AI kan skapa stor nytta. De moment som jag beskriver ovan kan numera AI sköta. Anbudsgivaren får en färdig rapport med all den typ av information som man vill ha för att kunna fatta ett beslut om affären är rätt att lämna anbud på.

Information som kan ta många dagar att få in och sammanställa kan numera samlas in automatiskt och presenteras som ett beslutsunderlag i til exempel pdf med ett enda klick.

Även på köparsidan kommer AI att kunna skapa stor nytta. Ett känt problemområde är ju avtalsuppföljning som många inte har resurser till att göra.

Hur vet man till exempel att faktureringen stämmer med de avtalade priserna? Det kan AI hjälpa till med.

Hur har priserna sett ut i 20 andra upphandlingar inom det område vi ska upphandla? Det kan AI också hjälpa till med.

Den tekniskt insatte invänder nu möjligen att det jag nämner här handlar om så kallad smal AI och närmare bestämt inom tillämpningsområdena detektering, tolkning och prognostisering, alltså att extrahera information från stora mängder data och identifiera mönster, vilket jag håller med om. Men precis som med förkortningen it så får vi nog vänja oss vid att begreppet AI kan rymma många olika områden. 

Så framtiden är här nu! Vilket blir ert första AI-steg? 

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "AI – i offentlig upphandlings tjänst"

  1. Miaman skriver:
    2020-09-28 kl. 13:57

    Faktum är att det gick att publicera elektroniska förfrågningsunderlag och ta in (delvis) elektroniska anbud (för artikelspecifikationer var man fortfarande hänvisad till excel) redan 2000. Systemet som fanns på marknaden då hette Medinsite och var föregångaren till Upphandling.com, numera Vismas TendSign.

    Svara
  2. Magnus Josephson skriver:
    2020-09-28 kl. 14:13

    Se där, tack för informationen. Det blev ju naturligen så att det var först när tillräckligt många inom offentlig sektor börjat annonsera sina upphandlingar digitalt som det kunde växa fram en tjänst till leverantörerna att prenumerera på sådan information digitalt, per mail. Dessa tjänster började komma ganska exakt år 2000. Vänligen, Magnus Josephson

    Svara
  3. terapan skriver:
    2025-10-30 kl. 14:42

    Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi

    Svara

Lämna ett svar till terapan Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud