Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Vill helst inte mäkla konsulter

Innovationsföretagen oroas över att allt fler offentliga konsultupphandlingar kanaliseras via mäklare. Dålig insyn öppnar för särbehandling av godtyckligt utvalda konsulter.

| 2019-12-02

Offentlig sektor upphandlar i ökad utsträckning konsulter via mellanhänder. Inköpen från konsultmäklare har ökat från en miljard kronor år 2013 till 4,6 miljarder kronor sex år senare. Statistiken avser dessutom endast inköp från företag med konsultmäkleri som huvudnäring, vilket innebär att beloppen sannolikt är än större.

Enligt Innovationsföretagens kartläggning hade 484 aktörer inom offentlig sektor utgifter till konsultmäklare under år 2018. Den största leverantören har ökat sin omsättning från offentlig sektor från 270 miljoner kronor till 1,9 miljarder kronor.

Magnus Höij, förbundsdirektör för Innovationsföretagen, noterar att konsultmäklare används i allt större utsträckning av allt fler offentliga beställare.

– Detta trots att upplägget med konsultmäklare kan vara djupt problematiskt och många gånger riskerar att passera gränserna för vad som är lagligt.

Innovationsföretagen oroas över att mellanhänder kan försvåra en transparent upphandlingsprocess. Genom att låta en mäklare teckna avtal med konsulterna tillsätts uppdragen utan insyn och hänsyn till gällande upphandlingslagar.

Nu skickas bollen till Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten. Åsikten är att dessa frågor måste tas på allvar. Innovationsföretagen kräver tydligare riktlinjer som pekar på var gränsen går för det lagliga när det gäller offentlig upphandling och konsultmäklare.

Upphandlande enheter uppmanas att se över sina rutiner vid upphandling. Detta för att säkerställa att man håller sig inom lagens ramar och har en långsiktigt hållbar strategi för de upphandlingar, uppdrag och projekt som berörs.

– Att lagar och regler efterlevs blir därmed av synnerlig vikt för att skapa förutsättningar för sund konkurrens och hållbar samhällsutveckling, konstaterar Helena Dahlberg, förbundsjurist vid Innovationsföretagen.

Läs mer: KonkurrensUpphandlingsstödÖvriga tjänster

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Vill helst inte mäkla konsulter"

  1. Stina skriver:
    2019-12-02 kl. 11:45

    Att hela upphandlingsprocessen sker i det dolda när avropsdokument inte är offentliga vid nyttjande av mäklartjänster leder i många fall till jäv och korruption. Märkligt att rättsvårdande myndigheter inte sätter stopp för verksamheten.

    Svara
  2. Staffan skriver:
    2019-12-05 kl. 08:22

    En av de största vinsterna med att använda konsultmäklare är att vi som myndighet når en större del av marknaden. Traditionella ramavtal för konsulttjänster begränsar utbudet av konsulter och de allra vassaste specialisterna är ofta egenföretagare som varken har tid, intresse eller ens möjlighet att vara med på ett sådant ramavtal.

    På vår myndighet har vi löst det på ett i mitt tycke elegant sätt, vi har ett ramavtal med tre leverantörer så att vi i varje avrop får en konkurrenssituation. Ramavtalet tilldelades heller inte på pris utan på kvalitet, bland annat fick anbudsgivarna beskriva hur de arbetar med att nå så stor del av marknaden som möjligt.

    Både vi och de tilldelade leverantörerna är väldigt nöjda med hur det här ramavtalet fungerar.

    Svara
    1. Anton skriver:
      2019-12-05 kl. 10:33

      Staffan, naturligtvis går det att nyttja mäklartjänster på ett sätt som är lämpligt utifrån lagkrav och som upplevs korrekt av såväl leverantör som beställare. Samtidigt ser vi hur det många gånger sker riggade avrop på ett sätt som är skrämmande. Exempelvis har många myndigheter lagt ut avrop av konsulter på en projektledare som i sin tur är konsult. Mellan dessa olika konsulter finns ofta tidigare affärsrelationer som gör att avropen inte sker på ett objektivt sätt. Att begagna sig av mäklartjänster minskar insynen och medför en kraftigt ökad risk för jäv och korruption.

  3. Lars skriver:
    2019-12-05 kl. 08:57

    Jag delar samma uppfattning från egen erfarenhet – konsultförmedling som den praktiseras bryter i stort sätt mot samtliga upphandlingsregler och principer.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…
Upphandling : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Upphandlingsninja : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Utvecklingen att inte dela upp upphandlingar är tvärtom oroväckande och skadar konkurrensen. Domstolar bär ett stort ansvar för att de…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud