Det är hårt för Upphandlingsmyndighetens helpdesk. Inköpsrådets granskning visar att de generellt ger bra svar på de frågor som ställs. Men i två av fallen blir det rejäla magplask: svaren är felaktiga. Den som hade följt råden hade troligen lidit skada. I ena fallet hade en leverantör gått miste om möjlighet att begära överprövning. I det andra fallet hade upphandlaren som följt rådet förkastat ett anbud, vilket inte alls var nödvändigt. I de enskilda fallen kan konsekvenserna bli stora
Det är genant och förödande för förtroendet för myndigheten. Ett minimikrav är att de råd och svar som Upphandlingsmyndigheten ger är kvalitetssäkrade. Ett grundkrav är att det går att lita på Upphandlingsmyndigheten. Inköpsrådets granskning visar att så inte är fallet.
När granskningen gjordes hade myndigheten bara existerat i sju månader. Går det att förklara det dåliga resultatet med att upphandlingsmyndigheten är ny? Nej, den ursäkten håller inte. Helpdesken hos upphandlingsstödet är inte något nytt. Den inrättades redan för fem år sedan när upphandlingsstödet var placerat hos Kammarkollegiet.
Väljer Upphandlingsmyndigheten att ha en helpdesk måste den självklart uppnå minimikraven. I annat fall ska den stängas.
Upphandlingsmyndigheten erkänner utan omsvep att de har lämnat fel svar. Bra, men det är allvarligt att myndigheten inte med en stavelse nämner åtgärder för att komma till rätta med problemet. De enda förändringar som myndighetens chefsjurist nämner är nya telefonilösningar och publika kunskapsdatabaser. Ingen av åtgärderna rättar till grundproblemet: att myndigheten ger fel svar och råd.
Här är artiklarna i granskningen
Kvaliteten på svaren
Svarstider och service
De felaktiga svaren med kommentarer
Upphandlingsmyndighetens kommentar till granskningen
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer