Från halvårsskiftet är bemanningsföretagens uthyrning av vårdpersonal momsbelagd. Enligt EU-domstolen är personaluthyrning inte undantagen från momsplikt, något som slagits fast av Högsta förvaltningsdomstolen.
Detta innebär att upphandlade vårdtjänster i många fall blir dyrare. Vårdmottagningar som drivs privat har, till skillnad från offentligdrivna enheter, inte möjlighet att få tillbaka momsen.
Efter att Skatteverket accepterat viss omställningstid inför den nya vårdmomsen har flera fall av verkets tillämpning hamnat i Skatterättsnämnden. En oenig nämnd har gått på Skatteverkets linje.
Såväl Vårdföretagarna som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, protesterar. Enligt SKL har Skatteverket övertolkat domen från Högsta förvaltningsdomstolen.
Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör för Vårdföretagarna, menar att många vårdgivare riskerar att bli tvungna att dra ner eller till och med lägga ner:
– Det blir värst på mindre orter där det är svårare att rekrytera kvalificerad vårdpersonal.
Nu har frågan även fått en politisk dimension. Via ett utskottsinitiativ uppmanas regeringen uppmanas att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning av momsplikten.
Den moderata riksdagsledamoten Margareta Cederfelt har också ställt en fråga om saken till Ardalan Shekarabi. Hon skriver att nyordningen innebär högre kostnad vid inhyrning av vårdpersonal, konsulter och tjänster av underleverantörer. I och med att den offentliga vården inte har drabbats av motsvarande moms blir konkurrensförhållandet mellan offentlig och privat vård ojämnt, till det offentligas fördel.
Civilministern har fram till den 12 augusti på sig att formulera ett svar på frågan om vad han avser att göra för att konkurrensvillkoren mellan offentligt och privat driven sjukvård inte ska snedvridas.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer