Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Upphandlingsprovision på väg bort

De nationella inköpscentralerna har ”inspirerat” kommuner att införa provision vid upphandlingar. Efter tio år är Karlskrona på väg att slopa denna finansieringsform.

| 2017-06-12

Inköpscentralerna som drivs av Kammarkollegiet och SKL Kommentus får sina intäkter genom provisioner. Ett antal kommuner landet över använder samma modell, det vill säga att leverantörerna betalar en procentandel av värdet av försäljningen på avtalen, till upphandlingsenheten.

I Karlskrona kommun infördes ”upphandlingsbonus” år 2007. Under de gångna tio åren har leverantörerna årligen summerat sina leveranser för att i januari betala in provisionen.

Nu ser det ut som om modellen kommer att försvinna i samband med att kommunens budget fastställs i juni månad.

Patrik Hansson, kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande i Karlskrona, säger till Sveriges Radio P4 Blekinge att han har svårt att försvara detta system. I och med att leverantörerna tagit höjd för provisionen har kommunen fått stå för kostnaden genom högre priser.

– Det här ger inga bra signaler och därför ska bonusen bort, säger Patrik Hansson.

Provisionen, som i fallet Karlskrona stått för en betydande del av upphandlingsenhetens budget, har kritiserats. Lokala leverantörer har ansett att det skapat administrativt krångel.

Enligt en rapport som Svenskt näringsliv publicerade för några år sedan har samma system används i kommuner som Göteborg, Varberg, Västerås och Växjö. Provisionsnivån verkar ligga på en procent eller, som mest, två procent.

Provisionerna uppträder under olika namn i de olika kommunerna. Vissa beskriver dem som förvaltningsavgifter medan andra använder begrepp som bonus eller avtalsadministrationsavgift.

Annons

Få fart på er avtalsförvaltning! Upphandling24 arrangerar en populär heldagsutbildning för dig som behöver kunskap, inspiration och verktyg för att påbörja eller komma vidare med ditt arbete med en strukturerad avtalsförvaltning. Läs mer här!

Läs mer: AnbudAvtalPolitikPraktiskt

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Upphandlingsprovision på väg bort"

  1. Öga för upphandling skriver:
    2017-06-14 kl. 13:35

    Det är ett generellt ofog att man tar ut provisionen för att finansiera upphandlingsenheternas arbete, det innebär i praktiken att man ”stjäl” pengar från andra delar av den kommunal verksamheten då verksamheterna får betala ett högre pris än vad som annars skulle varit fallet. Ta en större kommun som skall införskaffa ”digitala verktyg” till skolverksamheten för 10 miljoner, då går 200 000 – 250 000 kr till upphandlingsenheten istället för till it verktyg till eleverna, med ett pris på låt säga 3000 kr/styck så innebär det att 70-85 elever inte får något IT verktyg, är det verkligen korrekt användning av skattepengarna?

    Svara
    1. Jonas Borg skriver:
      2017-06-15 kl. 08:27

      Det här är inget ”ofog” eller ”stöld” från en kommunal verksamhet. ”Öga för upphandling” du är enögd när det gäller viss verksamhet i förhållande till all kommunal verksamhet. Det du egentligen ska säga är ”skolan vill ha 250 tkr till”, inte att ”någon tar skolans pengar”. För det är inte skolans pengar från början, det är kommunfullmäktiges pengar. Menar du att kommunfullmäktige stjäl pengar av skolan? Om de har bestämt den här ordningen för att finansiera en viss central verksamhet, så är det bara att rätta sig efter det.

      Hur tänkte du finansiera en central upphandlingsfunktion, om skolan ska behålla de 200-250 tkr som du anger som exempel? Om kommunfullmäktige ska skjuta till mer pengar så ska de tas någonstans ifrån. Ett sätt är att minska alla övriga nämnders budgetar, ett vanligt sätt att finansiera ökade satsningar. Eller så tar man av kommunens resultat. Då blir den totala kostnaden i kommunen högre, eftersom effekten blir att skolan får ett tillskott på 250 tkr.

      Karlskronas kommunalråds invändning att leverantörerna tagit höjd för den kostnaden, är ju på gränsen till naiv. För min del förutsätter jag att leverantörerna har tagit höjd för avgiften. Det är väl självklart , hur ska ett privat företag annars kunna överleva om de inte kan finansiera sina kostnader?

  2. Hans Engström skriver:
    2017-06-15 kl. 10:13

    Även om jag delar Jonas uppfattning att det inte är stöld, så är jag definitivt inte överrens om att det är en bra modell med provision och eller avgifter.

    Förvaltningsrättsligt och även redovisningsmässigt så ser det märkligt ut när man redovisar intäkter från upphandlingsverksamheten. De exempel jag har sett har även dessa varit relativt trubbiga.

    Upphandlingsverksamheten är lagstadgad och bör (i min mening) finansieras genom den kollektiva beskattningen. Verifiera antal personer och övriga kostnader och budgetera för detta. Som ett analogt argument, vill vi att HR-avdelningarna finansierar rekrytering i offentlig sektor genom att ta en avgift motsvarande 3 månadslöner för de personer de rekryterar till verksamheten?

    Svara
    1. Jonas Borg skriver:
      2017-06-20 kl. 16:07

      Det finns för- och nackdelar med alla modeller.

      Om vi pratar om upphandlingsstöd och nämnderna, så är den administrativa avgiften en indirekt skattefinansierad modell. Det är fortfarande skattemedel, bara att det går via nämndernas budgetar istället för att det budgeteras direkt till upphandlingsenheten. Ramfinansiering är en direkt skattefinansierad modell. Oavsett modell så är båda såklart obligatoriska, dvs du kan inte välja bort avgiften eller kostnaden.

      Det är ju relativt vanligt att kommuner har olika interna köp-sälj-lösningar. Då uppstår det ju interna intäkter. Modellen finns inom många områden, t ex interna hyressystem, ekonomistöd, IT mfl. Sen kan man alltid diskutera styrningsfrågan. Ja det kan det vara, om du har bra beställarkompetens och duktig att följa upp.

      Ditt exempel om HR finns redan! I Sundsvalls kommun har vi ett servicecenter inom ekonomi, HR, IT, kost mm. Den senaste rekryteringen jag deltog i kostade knappt en månadslön till servicecenter HR, 31.000 kr (plus annonsering). Jättebra, jag fick stöd enligt en förutbestämd process och rekryteringsstödet påverkas inte av en massa andra frågor som en ”egen” HR-avdelning kan råka ut för.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling

Nytt från Upphandling24

  • Så avslöjar du AI-bluffarna
  • Målkonflikter i offentlig upphandling – en balansakt i EU
  • Slottner bemöter Bolt-kritiken
  • Bygger assistent för upphandling
  • Standardiserade fordonskrav ger mer trafik för pengarna
  • Attendo slår tillbaka mot Västerås
  • Dubbla böter för Strängnäs

Kommentarer från läsarna

Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…

Senaste inläggen

  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift