Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Samband krävs för utökad beställning

 DEL 4 Bestämmelsen om ändringar genom kompletterande beställningar gäller bara kontrakt och inte vid ändringar av ramavtal. Det måste även finnas ett samband mellan beställningen och kontraktets föremål. Läs fjärde delen av Inköpsrådets serie om ändringar av avtal.

| 2020-08-05

Det är naturligt att ändringen bara gäller kontrakt eftersom det inte går att göra några beställningar av varor, tjänster eller byggentreprenader från ett ramavtal. Det är först efter ett avrop och när det tecknats ett kontrakt som några beställningar kan bli aktuella.

Bestämmelsen avser kompletterande beställningar, vilket innebär att inte alla beställningar faller inom paragrafens ram.

En kompletterande beställning ska syfta till att ersätta eller utöka de befintliga tjänster, varor eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet. Det bör med andra ord krävas att den kompletterande beställningen har ett samband med de varor, tjänster eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet.

Ett typexempel på en kompletterande beställning är ytterligare volymer av det ursprungliga upphandlingsföremålet, men även beställningar av tillbehör eller reservdelar bör falla inom paragrafens område.

Den kompletterande beställningen ska göras från den leverantör som har tilldelats kontraktet. Det är en självklarhet eftersom det annars skulle röra sig om en ny upphandling i stället för en ändring av ett befintligt kontrakt. 

Ändringar i form av kompletterande beställningar från befintlig leverantör kan vara tillåtna om

  • de är nödvändiga,
  • tekniska eller ekonomiska skäl hindrar att den kompletterande beställningen sker från en annan leverantör, och
  • en kompletterande beställning från en annan leverantör skulle medföra betydande olägenheter eller betydligt större omkostnader.

Samtliga tre punkter måste vara uppfyllda för att ändringen ska vara tillåten. Men andra och tredje punkten är så lika att om någon omständighet enligt den andra punkten finns kommer med all sannolikhet även den tredje punkten att vara uppfylld. Den tredje punkten verkar alltså vara överflödig.

Tekniska skäl kan enligt direktiven finnas särskilt i de fall ett byte av leverantör skulle tvinga den upphandlande myndigheten att anskaffa materiel, byggentreprenader eller tjänster med andra tekniska egenskaper som inte är kompatibla eller som leder till oproportionerliga tekniska svårigheter.

Vad gäller de ekonomiska skälen är det inte tillräckligt att en beställning från en annan leverantör skulle bli dyrare än en beställning från den befintliga leverantören för att det ska föreligga ekonomiska skäl. Sannolikt krävs att ett byte av leverantör skulle medföra minst en fördubbling av omkostnaderna.

Kravet att den kompletterande beställningen ska vara nödvändig är mycket mer framträdande i den svenska lagtexten än i upphandlingsdirektiven. Mycket talar för att kravet inte ska tolkas alltför strikt utan att en kompletterande beställning anses nödvändig om den inte framstår som obehövlig.

Kontraktets värde får inte öka med mer än 50 procent
Värdemässigt gäller att de kompletterande beställningarna inte får medföra att värdet på kontraktet ökar med mer än 50 procent. Hur man beräknar värdet på ett kontrakt har behandlats i avsnittet Ändringar av mindre värde tillåts.

Om det under ett avtals löptid genomförs flera olika ändringar i form av kompletterande beställningar ska begränsningen av ändringens värde tillämpas på varje enskild ändring.

Värdet av de olika ändringarna behöver alltså inte läggas ihop på det sätt som krävs vid ändringar av mindre värde utan det är möjligt att göra flera kompletterande beställningar som var för sig understiger 50 procent av kontraktets värde så länge övriga rekvisit är uppfyllda för varje beställning.

Anta till exempel att ett landsting upphandlat 20 tåg från en särskild tågtillverkare för ett specifikt tågsystem, men på grund av allt fler pendlare behövs ytterligare sju tåg.

Värdemässigt ligger en kompletteringsbeställning av sju tåg väl under tröskelvärdet på 50 procent av kontraktsvärdet och den kompletterande beställningen har ett klart samband med ursprungsbeställningen.

Det är inte möjligt att koppla ihop olika tåg eftersom tåg av olika tillverkare skiljer sig åt och det saknas lösningar som gör att olika tågtillverkares tåg kan göras kompatibla med varandra. Andra alternativ till att skaffa fler tåg, som att exempelvis köra flera turer, är uteslutna.  

I ett sådant exempel framstår en kompletterande beställning från befintlig leverantör som både nödvändig (landstinget behöver tågen och det saknas andra lösningar för att hantera pendlarbehovet) och tekniskt betingad (ingen kompabilitet mellan olika tågtillverkares tåg).

Det ligger då i sakens natur att det kan medföra betydande olägenheter och omkostnader om beställningen sker från en annan tillverkare när dessa tåg inte kan användas för att tillgodose den ökade pendlarefterfrågan samt medför ökade kostnader för underhåll etcetera.

I detta exempel får det därför anses tillåtet att ändra kontraktet genom att göra en kompletteringsbeställning från befintlig leverantör.

Inte tillåtet dela upp beställningen
Det är inte tillåtet att dela upp en kompletterande beställning med för högt värde i flera ändringar för att på så sätt göra ändringen tillåten.

Anta till exempel att en upphandlande myndighet tecknat kontrakt för inköp av tio röntgenmaskiner. Under kontraktets löptid framkommer att myndigheten behöver ytterligare sex maskiner som på grund av tekniska skäl måste köpas från befintlig leverantör. Förutsatt att maskinerna kostar lika mycket skulle en sådan kompletterande beställning göra att kontraktets värde ökar med 60 procent och vara otillåten. Det är då inte heller tillåtet för myndigheten att försöka kringgå reglerna genom att dela upp beställningen i två delar à tre maskiner vardera. 

LUF innehåller ingen motsvarande gräns för värdet på ändringen. Det innebär att enligt LUF kan denna typ av ändring genomföras oavsett värdet på ändringen. 

En upphandlande myndighet som genomfört en ändring med stöd av denna bestämmelse ska upplysa om ändringen i en annons.

Regeringen har meddelat föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av en sådan annons.

Per-Owe Arfwedson
Lina Håkansson Kjellén
Erik Sollenberg
Bokwall Rislund advokatbyrå

Läs hela serien Ändringar av upphandlade avtal

Del 1: Tydligare regler styr ändringar i avtal
Del 2: Ändring av mindre värde tillåten
Del 3: Ändring tillåten om optionsklausul finns

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurist till Skånes Kommuner

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…
Fredrik : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Tycker bedömningarna verkar ganska rimliga. För vad är egentligen viktigast; att hitta ekonomiskt mest fördelaktiga leverantörer för skattepengarna, som faktiskt…
Björn : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Detta var ett riktigt tråkigt och dåligt beslut från domstolarna. Det vinnande anbud var utan tvekan bristfälligt och ska ha…
Erik : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att det kan vara bra "att att använda hela upphandlingspaletten". Utmaningen med auktorisationssystem, och även med…
MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…

Senaste inläggen

  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars 2026
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026