Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Uppföljning stoppar nollbud

I den sjätte och avslutande artikeln visar Kristian Pedersen och Karl Lundvall på lösningen på problemet med osund strategisk anbudsgivning och hur de beskrivna metoderna kan gynna både upphandlare och leverantörer.

| 2016-06-27

Metod 4: Aktiv avtalsuppföljning

Aktiv avtalsuppföljning är det viktigaste medlet som upphandlare har för att komma tillrätta med onormalt låga priser som beror på osund strategisk anbudsgivning är. Även avtal som har tydliga definitioner av åtagandet och verksamma sanktioner om åtagandet inte uppfylls förlorar sitt värde om avtalet inte följs upp och om sanktionerna inte utnyttjas när det är motiverat. Skälet till att en anbudsgivare ägnar sig åt osund strategisk anbudsgivning, och offererar priser och andra villkor som den inte har för avsikt att tillämpa, kan vara att anbudsgivaren är förvissad om att köparen inte kommer att följa upp tillämpningen av avtalet.

En upphandlande myndighet eller enhet som vill minska risken för osund strategiskt anbudsgivning är därför tvungen att avsätta resurser för avtalsuppföljning. Ofta behövs det också bättre samordning mellan inköpare och avropare.

Dessutom bör myndigheten säkerställa att verksamheten är organiserad så att det blir så lätt som möjligt att tillämpa avtalet på ett korrekt sätt och så svårt som möjligt att göra fel. Förutom att myndigheten bör sträva efter att skriva så lättillämpade och lättförståeliga avtal som möjligt bör kortfattade tillämpningsanvisningar och beställningsmallar tas fram som gör det lätt för den enskilde att beställa på rätt sätt. Viten och andra sanktioner bör också vara lättillämpade, proportionerliga och kunna avräknas, exempelvis genom kvittning, på kommande fakturor.

Problemet med osund strategisk anbudsgivning, befarar vi, är utbrett i Sverige i dag och har varit så under lång tid. Vi menar att dessa problem kan lösas och att lösningen ligger hos upphandlarna.

Initiativen måste komma från upphandlarna

En aktiv tillämpning av de fem åtgärder som vi har skissat på kräver ingen lagändring, och inte heller något initiativ från leverantörernas sida. Det är hos upphandlande myndigheter och enheter som initiativen måste komma. Det handlar i grund och botten om att använda de verktyg och de möjligheter som finns tillgängliga redan idag, utifrån gällande lagar och regler.

Fördelarna av en förändring är betydande i de fall där man tidigare har haft problem med osund strategisk anbudsgivning. För det första leder åtgärderna till att leveranssäkerheten ökar – om det blir mer kostsamt för företag att inte leverera det som utlovats i anbudet, är det rimligt att förvänta sig en väsentligt högre följsamhet till vad som är utlovat. För det andra blir kostnaden för avropade varor och tjänster mycket mer förutsägbar, och troligtvis också lägre, eftersom man i större utsträckning undviker situationer där leverantören ersätter standardprodukter med dyrare substitut med hänvisning till att de inte är tillgängliga vid avropstillfället.

Även företagen gynnas

Men även företagen gynnas av de fem åtgärder som beskrivits i de tidigare delarna av denna artikelserie. I stället för att ägna tid och kraft åt att kringgå och finna kryphål i avtal genom osunt strategiskt beteende, kan företagen fokusera på att leverera det som är deras raison d’étre – att leverera kundnytta. Det ger ökad konkurrenskraft för företagen, vilket är till fördel både i kommande offentliga upphandlingar och i konkurrensen med andra leverantörer såväl inom som utom landets gränser.

Här är alla delar i artikelserien

Del 1: Så kan nollbud stoppas
Del 2:  Välj utvärderingsmodell med omsorg
Del 3: Kräv förklaring av onormalt låga anbud
Del 4: Rätt avtal kan stoppa nollbud
Del 5: Dokumentera för att stoppa avtalsbrott
Del 6: Uppföljning stoppar nollbud (denna del)

En artikelserie av Kristian Pedersen och Karl Lundvall.
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen.
Karl Lundvall är PhD och Managing Economist vid Copenhagen Economics.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud