Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Uppföljning stoppar nollbud

I den sjätte och avslutande artikeln visar Kristian Pedersen och Karl Lundvall på lösningen på problemet med osund strategisk anbudsgivning och hur de beskrivna metoderna kan gynna både upphandlare och leverantörer.

| 2016-06-27

Metod 4: Aktiv avtalsuppföljning

Aktiv avtalsuppföljning är det viktigaste medlet som upphandlare har för att komma tillrätta med onormalt låga priser som beror på osund strategisk anbudsgivning är. Även avtal som har tydliga definitioner av åtagandet och verksamma sanktioner om åtagandet inte uppfylls förlorar sitt värde om avtalet inte följs upp och om sanktionerna inte utnyttjas när det är motiverat. Skälet till att en anbudsgivare ägnar sig åt osund strategisk anbudsgivning, och offererar priser och andra villkor som den inte har för avsikt att tillämpa, kan vara att anbudsgivaren är förvissad om att köparen inte kommer att följa upp tillämpningen av avtalet.

En upphandlande myndighet eller enhet som vill minska risken för osund strategiskt anbudsgivning är därför tvungen att avsätta resurser för avtalsuppföljning. Ofta behövs det också bättre samordning mellan inköpare och avropare.

Dessutom bör myndigheten säkerställa att verksamheten är organiserad så att det blir så lätt som möjligt att tillämpa avtalet på ett korrekt sätt och så svårt som möjligt att göra fel. Förutom att myndigheten bör sträva efter att skriva så lättillämpade och lättförståeliga avtal som möjligt bör kortfattade tillämpningsanvisningar och beställningsmallar tas fram som gör det lätt för den enskilde att beställa på rätt sätt. Viten och andra sanktioner bör också vara lättillämpade, proportionerliga och kunna avräknas, exempelvis genom kvittning, på kommande fakturor.

Problemet med osund strategisk anbudsgivning, befarar vi, är utbrett i Sverige i dag och har varit så under lång tid. Vi menar att dessa problem kan lösas och att lösningen ligger hos upphandlarna.

Initiativen måste komma från upphandlarna

En aktiv tillämpning av de fem åtgärder som vi har skissat på kräver ingen lagändring, och inte heller något initiativ från leverantörernas sida. Det är hos upphandlande myndigheter och enheter som initiativen måste komma. Det handlar i grund och botten om att använda de verktyg och de möjligheter som finns tillgängliga redan idag, utifrån gällande lagar och regler.

Fördelarna av en förändring är betydande i de fall där man tidigare har haft problem med osund strategisk anbudsgivning. För det första leder åtgärderna till att leveranssäkerheten ökar – om det blir mer kostsamt för företag att inte leverera det som utlovats i anbudet, är det rimligt att förvänta sig en väsentligt högre följsamhet till vad som är utlovat. För det andra blir kostnaden för avropade varor och tjänster mycket mer förutsägbar, och troligtvis också lägre, eftersom man i större utsträckning undviker situationer där leverantören ersätter standardprodukter med dyrare substitut med hänvisning till att de inte är tillgängliga vid avropstillfället.

Även företagen gynnas

Men även företagen gynnas av de fem åtgärder som beskrivits i de tidigare delarna av denna artikelserie. I stället för att ägna tid och kraft åt att kringgå och finna kryphål i avtal genom osunt strategiskt beteende, kan företagen fokusera på att leverera det som är deras raison d’étre – att leverera kundnytta. Det ger ökad konkurrenskraft för företagen, vilket är till fördel både i kommande offentliga upphandlingar och i konkurrensen med andra leverantörer såväl inom som utom landets gränser.

Här är alla delar i artikelserien

Del 1: Så kan nollbud stoppas
Del 2:  Välj utvärderingsmodell med omsorg
Del 3: Kräv förklaring av onormalt låga anbud
Del 4: Rätt avtal kan stoppa nollbud
Del 5: Dokumentera för att stoppa avtalsbrott
Del 6: Uppföljning stoppar nollbud (denna del)

En artikelserie av Kristian Pedersen och Karl Lundvall.
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen.
Karl Lundvall är PhD och Managing Economist vid Copenhagen Economics.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026