Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Smart EU-tjänst med skönhetsfel

Målsättningen med European Single Procurement Document, ESPD, är att underlätta deltagande i gränsöverskridande upphandlingar. Fast brister i översättningen medför risk för missuppfattningar.

| 2016-12-21

Första gången i EU:s historia är en lag kopplad till ett formulär. Huvudsyftet med European Single Procurement Document, ESPD, är att underlätta för anbudsgivare att lämna anbud över landsgränserna inom EU.

ESPD är en egenförsäkran om företagets behörighet, finansiella ställning och kapacitet. Uppgifterna kan används som preliminärt bevis vid alla offentliga upphandlingar över EU:s tröskelvärde.

Genom ett standardiserat formulär, som finns på 24 språk, underlättas svarsgivningen. Självkvalificeringen kan skapas genom en webbtjänst. När formuläret är ifyllt kan det exporteras som en xml-fil och sparas på hårddisken för att därefter laddas upp på olika anbudsportaler.

– Det problematiska är dålig översättning som leder till inkonsekventa svarsalternativ, säger Ragnar Lindholm, marknadschef vid Primona, som utvecklar lösningar inom inköp och elektronisk handel.

En av frågorna rör betalning av skatter. I det engelska formuläret formuleras det som: ”Has the economic operator breached its obligations relating to the payment of taxes”, det vill säga “Har den ekonomiska aktören åsidosatt sina skyldigheter relaterat till betalning av skatter”.

Det normala svaret är ”No”.

I det svenska formuläret är det översatt som: ”Har den ekonomiska aktören uppfyllt alla sina skyldigheter i fråga om betalning av skatter”. Det normala svaret borde då vara ”Ja”. Det inses snart att det är fel svar, då det leder i följdfrågor om redovisning av skatteskulden i det interaktiva formuläret.

Ragnar Lindholm uppmanar myndigheter och anbudsgivare att vara uppmärksam på problemet med den felaktiga översättningen:

– ESPD bygger på att en anbudsgivare ska kunna göra en egenförsäkring i valfritt språk och att det sedan kan göras en maskinell kontroll. Det är ett ganska allvarligt fel att formuleringen för uppfyllande av ett kvalificeringskrav i ett språk borde besvaras med ett ”Nej” och i ett annat borde besvaras med ett ”Ja”.

På många av frågorna i ESPD-formuläret är det korrekta svaret för seriösa företag ett ”Nej”, till exempel på frågan om deltagande i kriminella organisationer.

I de länder som redan har börjat använda ESPD har mottagandet varit blandat. Bland annat framförs kritik om ökad administrativ börda för myndigheterna. Kritik har även riktats mot att företagsorganisationer inte fått vara med i framtagandet av dokumentet/tjänsten.

Förhoppningen är att problemet med felaktig översättning kan rätas ut snarast.

– Vi har kontaktat Upphandlingsmyndigheten och bett om vägledning hur vi ska hantera problemet i vårt upphandlingsverktyg, säger Ragnar Lindholm.

Läs mer: AnbudEULagstiftningUpphandlingsstöd

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud