Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Satte fart på Skatteverkets e-handel

Ledningens välsignelse, ett tvärfunktionellt samarbete, tydlig information och smidiga kontaktvägar – bland annat en chattgrupp på intranätet. Det är faktorerna som fått Skatteverkets e-handel att lyfta.

| 2022-04-08
Helen Åhlund och Sanna Velin, Skatteverket.

2019 startade Skatteverket ett projekt för att utveckla sin e-handel. En tvärfunktionell e-handelsgruppgrupp med representanter från inköpsenheten, kontorsserviceenheten, ekonomienheten och tjänsteutvecklingsenheten sattes ihop.

 – Samarbetet är en viktig framgångsfaktor, säger Sanna Velin, verksamhetsutvecklare på inköpsenheten och den som samordnar arbetet.

Under hennes ettåriga föräldraledighet, som avslutades i början av april, är det dock kollegan Helen Åhlund, e-handelskoordinator som ansvarat för att driva processen vidare.

– Jag har känt mig trygg med att det är just Helen som hållit ställningarna, säger Sanna Velin.

När e-handelsprojektet inleddes konstaterades snabbt att det fanns stora utmaningar i beställningsflödet på myndigheten. 

– Om flödet inte fungerar spelar det ingen roll hur bra avtal vi har. Det var väldigt mycket ”brus” med diverse meddelanden. Dessutom saknades manualer och handledningar. Målet var att bli tydliga med vad, vart och varför beställningar görs, säger Sanna Velin.

Ett första steg var att se över vilka som hade behörighet. Antalet operativa beställare bantades från 2 700 till 500 personer – främst genom att de som inte gjort beställningar på ett år gallrades bort.

Samtidigt fick alla medarbetare, inte bara beställarna, behörighet att se utbudet i inköpsmodulen.

– Det gjorde att många inte längre ”behövde” sin behörighet. Övergången blev smidig och friktionsfri, säger Sanna Velin.

I dag kan alla som vill vara operativa beställare ansöka om att vara det.

– Det är upp till varje chef att avgör hur många operativa beställare avdelningen eller enheten behöver. Men handlar någon inte på ett år faller personen ur automatiskt, säger Helen Åhlund.

Det togs också fram en digital utbildning för beställarna med olika övningar. Den är frivillig men de flesta väljer att gå den. 

– Många hade lite oro för att göra fel när de beställde från vår e-handelsportal. Vi har velat lyfta dem genom ökad kunskap och genom att vara tydligare, säger Sanna Velin.

Allt fler varor och tjänster samlades i inköpsmodulen för att underlätta för beställarna. I dag finns omkring 100 leverantörer.

Även rutinerna för när verksamheten behöver en vara eller tjänst som inte omfattas av ramavtal har integrerats med e-handelssystemet.

– Vi ser tydligt vad som beställs utanför avtalet och kan ta med oss det in i nästa upphandling, säger Sanna Velin.

En lösning med rekvisitioner kopplade till e-handelssystemet gör att medarbetare slipper hantera kvitton vid mindre inköp, exempelvis av fikabröd.

– Allt blir registrerat och klart direkt, säger Helen Åhlund.

Sanna Velin lyfter fram vikten av att ha en tydlig uppdragsbeskrivning och att ledningen hela tiden varit involverad i utvecklingsresan.

– Det har gett oss ett stort mandat att kunna hänvisa till verksamhetens beslut.

Kommunikation är en annan framgångsfaktor. Informationen på intranätet har utvecklats i samarbete med kommunikationsavdelningen. 

Tidigare var många osäkra på hur de skulle ta kontakt med inköp, berättar Sanna Velin. 

– Vi hade åtta olika funktionsbrevlådor, men de har stängts.

I dag sköts dialogen på två sätt. Dels finns en användarstödsportal som gör att frågorna hamnar hos rätt person, men också ger bättre spårbarhet.

– Dessutom har vi en chattgrupp på intranätet där beställarna kan ställa frågor om avtal och inköp och få svar från inköpsavdelningen. Det är en jättelyckad kanal, säger Helen Åhlund. 

I dialogen med leverantörerna kommer det digitala fokuset in tidigt.

– Vi pratar e-beställning och e-faktura redan vid uppstart av avtalet. Även leverantörerna får tydliga kontaktvägar in till vår e-handelsgrupp och slipper mellanhänder, säger Sanna Velin.

Vinsterna av effektivare e-handel är stora. Skatteverket har minimerat fel, underlättat avtalsuppföljning och ökat avtalstroheten.

– Av Sveriges 160 myndigheter är vi en av de 25 som har 90 procent e-fakturor. Vi är dessutom en av endast fem myndigheter som har ”gröna siffror” (högst värden per nyckeltal) avseende andel e-faktura, andel matchade fakturor samt antal e-order, säger Helen Åhlund. 

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling E-handelElektronisk handelSkatteverket

Olof Axelsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud