Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Samverkan eller motverkan

ExpertkommentarEn läsare vill veta mer om samverkansentreprenader. Inköpsrådets expert Jakob Waldersten förklarar.

| 2021-09-27
Jakob Waldersten är Inköpsrådets expert på entreprenadupphandlingar.

Fråga: Hej Jakob! I din artikel Håll isär begreppen skriver du lite kort om samverkansentreprenader (partnering). I min organisation vill vissa alltid upphandla sådana medan andra endast vill ha det i riktigt stora projekt. Själv har jag för dålig koll på vad partnering faktiskt är och hur och när det ska upphandlas. Kan du inte berätta mer om hur man som upphandlare ska tänka?

Svar: Hej och tack för din fråga! Samverkansentreprenader, entreprenader i utökad samverkan och partnering är olika begrepp för samma typ av samverkansform. Jag kommer därför i den här artikeln endast hålla mig till ett av begreppen – samverkansentreprenad.

Projektets skedesindelning
Oavsett entreprenad- och samverkansform delas själva byggprojektet normalt in i ett antal skeden (eller faser) som även dem benämns lite olika:

  1. Förstudie/programskede där konkreta mål och specificerade mål med entreprenaden och projektet sammanställs i en programhandling.
  2. Förprojektering/systemskede där övergripande tekniska detaljer anges i en systemhandling (ibland görs detta i första skedet varför numreringen kan se olika ut).
  3. Projekteringsskedet är det skede där detaljprojektering börjar komma i gång. Det är också i detta skede som traditionella entreprenader normalt upphandlas antingen som totalentreprenad tidigt i skedet eller utförandeentreprenad när detaljprojekteringen i princip är klar.
  4. Utförandeskedet är som namnet antyder då själva produktionen kommer i gång (spaden sätts i marken).
  5. Vissa byggherrar tillämpar ytterligare ett skede som avser avslut och uppföljning medan andra hanterar detta som en del av slutet på utförandeskedet

I samverkansentreprenader tas entreprenörens kompetens och praktiska erfarenheter tillvara genom att entreprenören blandas in i ett tidigare skede än vid traditionella entreprenader (se p. 3). Och det är just tillvaratagandet av entreprenörernas kompetens i tidigt stadium som är syftet med samverkansentreprenader.

Hur tidigt byggherren bör välja att ta in entreprenören beror helt på förutsättningarna i projektet. Det normala är att åtminstone programhandlingen är klar men det förekommer även projekt där entreprenören är med redan i förstudien, om än i begränsad omfattning.

Entreprenadavtalets skedesindelning och struktur
För att skilja på entreprenörens uppdrag i projektet delas även samverkansentreprenaderna upp i åtminstone två skeden och separata avtal. I första skedet intar entreprenören rollen som teknisk konsult varför avtalet baseras på ABK 09 och AMA AF Konsult 10. Vanligtvis är uppdragsformen generalkonsultuppdrag där entreprenören kontrakterar blivande underentreprenörer som underkonsulter.

För andra skedet upprättas entreprenad avtal enligt AMA AF 12 och AB 04 eller ABT 06 beroende på entreprenadformen. Att det är en samverkansentreprenad utesluter nämligen inte att byggherren behåller projekteringsansvaret och att första skedet leder till en utförandeentreprenad.

Vid offentlig upphandling är det viktigt att det av upphandlingsdokumenten klart och tydligt framgår att byggherren har rätt att sedermera ingå avtal om entreprenaden. I annat fall finns risken att någon optionsklausul enligt 17 kap. 10 § i LOU inte anses förekomma och då saknas möjlighet att ingå entreprenadavtalet.

Att ingå båda avtalen vid projektstart är inte att rekommendera eftersom omfattningen av entreprenaden inte är klar samtidigt som den då eventuellt behöver avbeställas.

Utöver separata avtal för skedena kan det vara bra att ta fram en avtalsbilaga som hanterar processen, styrningen och villkoren för själva samverkanssamarbetet. I en sådan bilaga kan även villkor om konflikthantering och andra eventualiteter regleras (såvida detta inte tas med i AF-delen).

Ibland tar parterna efter avtalets ingående gemensamt fram en särskild handling med gemensamma mer eller mindre mätbara mål benämnd partneringdeklaration. Dokumentet har ingen vidare juridisk bärighet utan utgör snarare en moralisk förpliktelse.

Att upphandla samverkansentreprenader
De flesta entreprenader går förvisso att genomföra i samverkan, men jag rekommenderar ändå att man funderar igenom nyttan med det inför det enskilda projektet. Är det fråga om komplex entreprenad eller entreprenad där omfattningen i detalj inte kommer vara känd vid byggstart är samverkansentreprenad en god idé (se även rapporten Entreprenadupphandlingar, sid 115 ff.).

När samverkansentreprenader ska upphandlas är det ganska givet att utvärdera bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.

Kvalitet
Vid utvärdering av kvalitet bör sådan till största del avse den personal som anbudsgivaren förfogar över och som i praktiken kan och kommer att påverka kvaliteten i projektet. Utvärdering av anbudsgivarens referensentreprenader är inte ändamålsenligt och heller inte upphandlingsrättsligt korrekt (se även Inköpsrådets artiklar om detta här, här och här).

Om miljökriterier ska utvärderas bör det främst avse maskinell utrustning som anbudsgivaren kan förfoga över. Att utvärdera bränsledrivna maskiner låter sig förvisso inte göras eftersom det i villkoren redan bör krävas högsta relevanta miljöklass. Däremot har eldrivna grävmaskiner och liknande börjat göra intåg varför förfogande över sådana i entreprenaden bör ge visst mervärde.

Pris
I samverkansentreprenader brukar allt som oftast självkostnadsprincipen i 6 kap. § 9 i AB/ABT tillämpas för samtliga arbeten. Ofta kombineras ersättningsformen med olika incitamentsmodeller där parterna delar på vinsten/förlusten gentemot överenskommen budget. Självkostnadsprincipen kännetecknas av att nettokostnaderna debiteras tillsammans med ett procentuellt entreprenörsarvode vilket också utgör priskriteriet i utvärderingen.

Sådant priskriterium har länge utformats som ett intervall, exempelvis 8-12 procent, där 8 procent eller lägre ger högst mervärdespoäng för pris och 12 procent eller högre inte ger något poäng alls. Kammarrätten i Stockholm slog i somras dock fast att en utvärderingsmodell där pris under viss nivå inte medförde något mervärde strider mot LOU.

Domen innebär i praktiken att utvärderingsmodeller enligt ovan ska medföra mervärdespoäng ända ned till 0 procent. Det är sedan upp till upphandlande myndighet att bedöma var gränsen går för onormalt lågt pris och eventuellt inleda kontradiktoriskt förfarande enligt 16 kap. 7 § i LOU.

Eftersom takpriser alltjämt anses tillåtna kan möjlig lösning vara utvärderingsmodeller med intervaller såsom 0-20 procent (man ökar helt enkelt det högre talet lika mycket som det mindre talet behöver minskas för att komma ned till 0).

Slutligen är det vid upphandling av samverkansentreprenader extra viktigt att i allmänhet ha rimliga och balanserade avtalsvillkor. Annars riskerar samverkan lätt bli motverkan (eller som min vän Per i Kiruna skulle ha sagt: ”- Partnering blir till partnerint”).

Jakob Waldersten
jakob@wkab.nu

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Samverkan eller motverkan”

  1. Jakob Waldersten skriver:
    2022-11-14 kl. 13:33

    Gällande utvärdering av priset och den kammarrättsdom som nämns i artikeln kan det numera upplysas om att HFD fastslog domen. Vad som står i artikeln om detta är alltså fastställt av högsta instans. Se även:

    https://inkopsradet.se/utvardering-som-begransar-otillaten/

    Svara

Lämna ett svar till Jakob Waldersten Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Jakob Waldersten

Jakob Waldersten är jurist och ger rådgivning, håller utbildningar och föreläser genom egna bolaget Walderstens juridiska. Han har tidigare varit bolagsjurist på byggbolag, upphandlingsansvarig på kommunalt fastighetsbolag samt jurist på entreprenadjuridisk advokatbyrå.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud